0. Datum/tid: 1994-09-28 ca kl 3.00 på nattmorgonen.
RADIO-EKOT.

Räddnings tjänstemän fruktar att hundratals passagerare dog när Bil- och passagerarfärja Estonia påväg från Estland till Sverige kantrade och sjönk i finska viken tidigt idag.

Finska sjöräddningen fick in ett larm klockan 01:24 på nattmorgonen finsk tid. Färjan hade hamnat i sjönöd i det hårda vädret.
Det blåser storm med mer än 20 meter i sekunden och regnar vid haveriplatsen som ligger ungefär 45 km sydost om finska Utö.

Det är oklart hur många som fanns ombord på färjan vid olyckstillfället, men en siffra säger 867.

Estonia är en kombinerad Bil- och passagerarfärja som ägs av Estline som i sin tur ägs av Estniska staten och det svenska rederiet Nordström & Thulin. Estonia har tidigare hetat Viking Sally och har trafikerat Östersjön i flera år.

Vid Haveriplatsen finns just nu helikoptrar från finska sjöräddningen och även svenska helikoptrar är påväg. Ett antal fartyg deltar också i räddningsarbetet. Viking Lines fartyg Mariella var på plats en halvtimme efter SOS larmet från Estonia.

Mariella har sjösatt sina egna livflottar för att bistå, det är svåra förhållanden med vind på 20 meter i sekunden och mörkt. Silja Europa är på plats och helikoptrar men det ser svårt ut, Estonia har förmodligen slagit runt och sjunkit, sade Per-Erik Cederkvist som är informationschef ombord på Mariella.

Sjöräddningen i Åbo har meddelat, att det är sjögång, kantrade livbåtar och människor i sjön vid haveriplatsen. Räddningsarbetet försvåras dock utav mörkret, överlevande kan bara plockas upp av helikoptrar eftersom att vädret sätter hinder för passagerarfärjorna de har sjösatt sina egna livflottar för att hjälpa.

10-15 personer har hittils räddats ur havet och helikoptrar tar dem till färjorna som har högsta beredskap för att bistå. Det har även sjöräddningen och sjukvårdspersonal på finska utö, åbo, Helsingfors och Stockholm.

De flesta räddningshelikoptrar kommer från Sverige, snart beräknas 12 helikoptrar vara på plats i Finska viken plus 5 passagerarfartyg och några lastfartyg.

Enligt sjöräddningscentralen i Åbo berättar man att kort efter SOS-signalen så avbrtös förbindelsen, meddelandet omtalade att fartyget hade svår slagsida. I Åbo vill ingen spekulera på sjöräddningen i vad som kan ha orsakat olyckan men förskjutningar i lasten som fått färjan att kapsejsa kan vara en tänkbar orsak.

Det Svenska försvaret har förberett alla tillgängliga helikoptrar tillfogade för räddningsarbetet ute på Östersjön.

EKOT: LISA KARLSSON.

1. Datum/tid: 1994-09-28 02:06:00

BRÅDSKANDE: FÄRJA KANTRADE PÅ ÖSTERSJÖN

STOCKHOLM (TT)

Räddnings tjänstemän fruktar att hundratals passagerare dog när en Bil- och passagerarfärja Estonia påväg från Estland till Sverige kantrade och sjönk i finska viken tidigt idag, meddelar finska sjöräddningen. Det var vid 2-tiden oklart hur många som fanns ombord på färjan vid olyckstillfället, men en siffra säger 867.

Fem större färjor, några lastfartyg och flera helikoptrar finns på haveriplatsen för att undsätta nödställda i vattnet. Sjöräddningen fick larmet klockan 00.24 svensk tid. Viking Lines färja Mariella, anlände till platsen en timme senare, kunde endast se livvästar i vattnet. Färjan väntades till Stockholm klockan 10 onsdag morgon.

Den olycksdrabbade Färjan hette: Estonia och hade 189 besättningsmedlemmar ombord.

Varför färjan sjönk är ännu okänt.

Svensk sjöräddning bistår i räddningsarbetet med den sjunkna färjan. Från Visby har en helikopter sänts till haveriplatsen, och ännu en helikopter är på väg.

Estonia är en kombinerad Bil- och passagerarfärja som ägs av Estline som i sin tur ägs av Estniska staten och det svenska rederiet Nordström & Thulin.

Enligt sjöräddningen i Åbo ligger haveriplatsen 25 nautiska mil sydost om finska Utö.

Sju personer från den sjunkna färjan Estonia räddades ur vattnet och fördes ombord på färjan Silja Europa, som finns på olycksplatsen.

De räddade kommer att föras till Utö. Skadade kommer att föras till sjukhusen i Åbo och Mariehamn, där man redan förbereder sig för att ta emot dem.

Viking Lines färja Mariella, som befinner sig på haveriplatsen, hade tagit ombord ett tiotal av passagerarna från den sjunkna Estonia vid tretiden på onsdagsmorgonen. – Vi har ute våra livbåtar och plockar upp folk så fort vi hinner, berättar Niklas Granrot i besättningen. Mariella var en av de första båtarna på plats efter olyckan, och då syntes inga spår av Estonia. – Det är ju så mörkt, det enda vi såg var lite ljus från livbåtar och nödraketer.

Mariella kommer att ligga kvar på platsen så länge man behövs i räddningsarbetet. Stämningen ombord är trots allvaret god. – Läget är lugnt ombord, vi har informerat våra passagerare om vad som händer, säger Niklas Granrot.

Den finländska sjöräddningen i Åbo uppgav att inga drunknade har påträffats vid haveriplatsen, rapporterar TT:s korrespondent i Helsingfors.

På marinstaben i Helsingfors kunde man vid halv fyra-tiden endast berätta att två helikoptrar finns på plats och att ytterligare sex väntas till haveriplatsen utanför finska Utö. – Det ser illa ut och det är just helikoptrar som krävs för att rädda de nödställda. Ingen kan räddas med fartyg i det väder som nu råder, sade kommendörkapten Mika Rönnemaa på marinstaben i Helsingfors.

Finländska flottan har sänt tre fartyg till olycksplatsen. Räddningsoperationen leds av sjöräddningen i Åbo som har kallat till presskonferens klockan fem finländsk tid (fyra svensk tid).

En helikopter från Visby flög strax före klockan två till haveriplatsen. Två helikoptrar flög från Kallinge via Visby och tre marinhelikoptrar är på väg, uppger Tingstäde radio på Gotland.

Några radiokontakt med de fartyg som finns på platsen har de inte haft. Inte heller har de tidigare uppfattat några nödsignaler.

Svenska kustbevakningen har ett flygplan i Åbo som kommer att lyfta så snart det ljusnar. Det kan hjälpa till med spaning, uppger Stockholm Radio.

Inalles är nio svenska helikoptrar larmade.

Det är fortfarande oklart varför den stora passagerar- och bilfärjan kantrade och sjönk mitt ute i havet mellan finska Utö och Dagö. – Det finns inga grund därute. De kan ha fått förskjutning i lasten, säger Elisabet Hartwig på Stockholm Radio som deltar i räddningsarbetet.

Det blåser friska hårda byiga västvindar över haveriplatsen. Det dåliga vädret kulminerar under morgonen, uppger SMHI. Vinden avtar bara mycket långsamt under onsdagen. Det kommer att blåsa 20 meter i sekunden under morgonen. Redan på tisdagsmorgonen varnade SMHI för hårt väder i mellersta och norra Östersjön.

Svenska försvaret har ställt alla tillgängliga helikopterresurser till förfogande för färjeolyckan i Finland. – Vi har åtta helikoptrar i beredskap för räddningsarbetet, säger försvarets informationschef Owe Wagermark.

Det finns inga uppgifter om antalet drunknade. Men räddningsmanskapet befarar att de flesta ombord drunknat, uppger finska nyhetsbyrån FNB.

Estlines VD Mats Björud hade tidigt på onsdagsmorgonen ingen uppfattning om vad som orsakat färjekatastrofen. – Det vet vi inte ännu. Räddningsarbetet pågår ju för fullt, sade han till TT.

På rederiets kontor i Stockholm arbetade man under natten med att sammanställa listor över passagerare och besättningmän. – Vi har också dragit igång en krisgrupp, berättade Mats Björud.

Den som har frågor om passagerare eller besättningsmän hänvisas till telefonnummer 08-769 30 00, som går till Stockholmspolisen.

Estonia är rederiets enda färja, och den har trafikerat linjen Stockholm-Tallinn sedan februari 1993. Ytterligare en färja skall enligt planerna sättas i trafik i oktober. Under första halvåret i år åkte 168 000 passagerare med Estonia mellan Stockholm och Talinn.

Kaj Johnsson, teknisk chef på SF Line i Mariehamn, säger i en radiointervju i finsk radio att ombord på Viking lines fartyg Mariella finns omkring femton räddade. På en presskonferens i Åbo tidigt på onsdagsmorgonen förklarades att hoppet om att hitta fler överlevande är mycket litet.

Olycksorsaken är ett mysterium. Fartyget sjönk 25 sjömil sydost om finska Utö. På haveriplatsen är det 90 meter djupt, varför en grundstötning är utesluten. Larmet kom till sjöräddningen klockan 1:24 finsk tid och en timma senare var den första helikoptern på plats. Då syntes inga spår av fartyget. Polisen antar att räddningsflottar har satts ut men de är svåra att upptäcka i det hårda vädret. Det är också bara 15 grader i vattnet. Högsta beredskap har utfärdats vid sjukhusen i Åbo. Läkare och sjukhuspersonal har också skickats ut till Utö.

Estonia var på väg från Tallinn till Stockholm. Olyckan skedde mycket snabbt. Färjan kantrade och sjönk inom loppet av 10-15 minuter. – Ögonvittnen har berättat att den sjönk väldigt fort i djupet, så det blev inte mycket kvar, säger Ulf Samuelsson. Lite flytvästar och bråte. Enligt uppgifter från finska sjöräddningen till FNB skall cirka 20 personer ha räddats före klockan fem på morgonen.

Polisen i Mariehamn på Åland har kallat in alla resurser för att kunna hjälpa till om överlevande och döda förs till Mariehamn.

I Mariehamn finns bara ett sjukhus – Ålands centralsjukhus. Polisen i Mariehamn kommer att under förmiddagen att gå ut med pressinformation.

Strax före klockan 05 hade 25 personer räddats ur vattnet kring den sjunkna färjan Estonia enligt sjöräddningen i Åbo. Hittills har man koncentrerat sig på att rädda folk som ligger i vattnet, men det finns också personer i räddningsflottar på platsen.

Operationen fortsätter med full kraft, enligt sjöräddningen som uppger att inga döda ännu har påträffats. Ombord på Estonia fanns närmare 900 personer.

På Ålands centralsjukhus, det enda i Mariehamn, säger chefsläkare Anders Fagerlund att de har haft full beredskap sedan klockan halv tre finsk tid. All tillgänglig personal finns på plats och platser för skadade är frigjorda. – Vi kan ta emot tio svårt skadade och ganska många lätt skadade, säger Fagerlund.

Ännu vid sextiden finsk tid hade sjukhuset inte fått några indikationer på att skadade var på väg.

Estonia hette tidigare Viking Sally som byggdes 1979 i Papenburg i Tyskland.

Fartyget är på 15 598 bruttoton och kan ta 2 000 passagerare och 460 bilar.

Estlines terminal i Frihamnen i Stockholm öppnar klockan sju, och då skall kristränad personal finnas till hands för att ta hand om anhöriga till passagerarna på olycksfärjan Estonia. – En del människor kommer väldigt tidigt för att möta anhöriga, och socialens krisgrupp är på väg hit för att ta emot dem när terminalen öppnar, säger Carl Gustaf Åkerhielm, pressansvarig på Estline.

En möjlig orsak till färjekatastrofen kan vara lastförskjutning, menar byrådirektör och sjökapten Sten Anderson vid sjöfartsverket.

Han tror inte att det hårda vädret kan vara den enda förklaringen till en eventuell förskjutning. – Det här fartyget har varit ute i den här vindstyrkan säkert hundratals gånger tidigare, så något utöver det vanliga måste ha skett, säger byrådirektör Sten Anderson till TT. Det skulle till exempel kunna vara skada på skrovet. – Inträffar en lastförskjutning så att stabiliteten ändras och fartyget kantrar, då går det väldigt fort, säger Sten Anderson.

Av de 189 besättningsmedlemmarna på Estonia är 13 svenskar, en finländare och återstoden ester.

När den svenske ambassadören besökte Estlines kontor i Tallinn klockan 4 lokal tid fanns inga passagerarlistor klara.

Däremot fanns 103 embarkeringskort som visade att av passagerarna fanns 46 svenskar, 69 ester, åtta norrmän, tre finländare, åtta letter, fyra litauer, en vitryss, två ryssar, en kanadensare och två tyskar. Tre kort saknade nationalitet.

Ombord fanns 32 bilar/lastbilar, en husvagn, fyra husbilar och två bussar.

Enligt Estonias preliminära passagerarlista i Stockholm var 444 svenskar inbokade. Dessutom fanns 28 långtradare och omkring 200 estländare ombord, uppger polisen i Stockholm. Redan vid halv sex-tiden anlände de första anhöriga till Estlines terminal i Frihamnen i Stockholm. Det var två personer som togs om hand av personal ur krisgruppen.

Enligt den estniske ambassadören i Stockholm Margus Laidre arbetar man på båda sidor av Östersjön med att få fram passagerarlistan. Vad ambassaden fått information om vid sextiden är att så gott som alla av besättningen på 189 man är ester. – Jag har just nu talat med president Lennart Meri som är chockad över händelsen. Han sade att detta förmodligen är den största tragedin som inträffat i mänsklighetens historia på senare tid. – Haveriet kommer också att påverka Estland på ett allvarligt sätt då färjan Estonia var den ena länken mellan Estland och Östersjöländerna sjövägen, säger Laidre.

Från Sverige är nio tunga helikoptrar igång i räddningsarbetet vid färjeolyckan i Finland. Dessutom är två helikoptrar på väg från Danmark till Gotland, där de ska vara i beredskap.

Helikoptrarna kan arbeta fyra – fem timmar i sträck innan de måste tillbaka till basen för att tanka, berättar Lennart Johansson som är chef för sjöräddningen i Stockholm som bistår i räddningsarbetet. – Vi bistår finska sjöräddningen med resurser, vi dirigerar dem till scenen, sedan får finnarna styra dem, säger Johansson.

Förutom svenska och finska helikoptrar finns flera fartyg på platsen, bland annat fyra finska färjor som tar hand om dem som räddas ur vattnet.

Räddningsarbetet försvåras av det hårda vädret och mörkret, men nu börjar vädret bli bättre. – Det borde ha mojnat något och dessutom har det ljusnat vilket underlättar sökandet. Men det har gått många timmar för dem i vattnet, säger Lennart Johansson.

Strax efter klockan sex hade 40 personer räddats ur vattnet efter den finska färjeolyckan. Det uppger sjöräddningen i Åbo som leder det pågående räddningsarbetet.

Finska sjöräddningen bekräftar att flera döda påträffats på haveriplatsen, men hur många vill man inte uppge.

Polisen kontaktade tidigt på morgonen landstingets krisorganisation. En sjuksköterska har ringt in all tillgänglig personal. Tillsammans med polisen har landstinget upprättat ett kriscentrum vid färjeterminalen för att ta hand om de anhöriga.

- Absolut övervägande antalet passagerare är svenskar. Det säger den Carl Gustav Åkerhielm på Estline i Stockholm. Det tar tid att ställa samman passagerarlistan därför att man måste kontrollera med kontoret i Tallinn vilka av de inbokade passagerarna som verkligen gått ombord.

Enligt senaste uppgifter från svenska ambassadören i Tallinn har 149 embarkeringskort nu kontrollerats.

Båten kan ta 2 000 passagerare.

Kaptenen är estländare men talade finska.

Helikopterförare Stefan Carneros deltog i räddningsarbetet vid haveriplatsen tillsammans med personal på ytterligare tre vertolhelikoptrar från Berga Örlogsbas. – När vi kom fram var det becksvart, sex meter höga vågor och regn, säger han.

Livbåtarna kunde spåras med hjälp av reflexerna som finns på dem. – Vi såg kanske ett 40-tal flottar, säger Stefan Carneros. – De flesta var tyvärr tomma, säger Vid livbåtarna skickas ytbärgaren, som hänger i en vajer ned från helikoptern. Han skall undersöka om det finns några människor ombord. – I det här vädret är det oerhört krävande för ytbärgaren som högst klarar ett tiotal gånger innan han måste vila sig, säger Carneros.

Hans helikopter var tvungen att återvända till Berga för service just när det börjat ljusna. – Vi tog med en ung estländsk kvinna till Huddinge sjukhus. Det enda jag vet att hon sade var att hon var tacksam för att bli räddad, säger Carneros. – I flotten fanns också två män, men de var vid god vigör och kunde vänta på att få hjälp.

På Utö har upprättats en uppsamlingsplats där det finns tankningsmöjligheter för helikoptrarna.

Ombord på Mariella finns 25 räddade. De är kvar på fartyget och har inte förts till sjukhuset.

Det var klockan 07.30 finsk tid svårt att få en helhetsbild av hur många som har räddats. Myndigheterna tror dock inte att så många fler levande skall hittas i det kalla och blåsiga vädret, uppger den finländska radion.

Bland de 15 först räddade dominerar finländare och svenskar. De räddade har ännu inte kunnat höras.

Det finns fortfarande flottar i vattnet men det är osäkert om det finns några levande ombord.

Vädret var fortfarande på onsdagsmorgonen mycket hårt i området.

Ingen ville på onsdagsmorgonen spekulera i olycksorsaken.

Klockan halv sex på morgonen hade 11 passagerare från Estonia anlänt till Utö fort på Utö. Löjtnant Jarkko Miettinen uppger att personerna är mycket nedkylda. Vissa av dem har ytliga sår, men ingen av dem är allvarligt skadad. På Utö finns personer av olika nationaliteter: ester, svenskar, finländare, ryssar och holländare. Den finländska regeringen höll på morgonen ett sammanträde för att informera sig om olyckan och räddningsarbetet.

2. Datum/tid: 1994-09-28 07:49:00

70 RÄDDADE EFTER FÄRJEKATASTROF

STOCKHOLM (TT)

Bil- och passagerarfärjan Estonia sjönk i hårt väder utanför finska Utö. Ombord på färjan fanns uppskattningsvis närmare 900 personer. Inga passagerarlistor är klara.

Strax efter klockan sju på morgonen hade 70 personer räddats ur vattnet.

Den finländska sjöräddningen bekräftar att flera döda påträffats på haveriplatsen, men hur många vill man inte uppge.

Estonia var på väg från Tallinn till Stockholm. Enligt Estonias preliminära passagerarlista i Stockholm fanns 444 svenskar och omkring 200 estländare ombord, uppger polisen i Stockholm.

Av de 189 besättningsmedlemmarna var 13 svenskar, en finländare och återstoden ester.

Estonia var på väg från Tallinn till Stockholm. Olyckan skedde mycket snabbt. Färjan kantrade och sjönk inom loppet av 10-15 minuter. – Ögonvittnen har berättat att den sjönk väldigt fort i djupet, så det blev inte mycket kvar, säger Ulf Samuelsson. Lite flytvästar och bråte.

ORSAKEN OKLAR

Varför färjan sjönk är oklart. En möjlig orsak kan vara lastförskjutning som fått färjan att kapsejsa, menar byrådirektör och sjökapten Sten Anderson vid sjöfartsverket.

Larmet kom till sjöräddningen klockan 1:24 finsk tid och en timme senare var den första helikoptern på plats. Då syntes inga spår av fartyget.

Räddningsflottar har satts ut men de är svåra att upptäcka i det hårda vädret. Det är bara 15 grader i vattnet. Fartyget sjönk 25 sjömil sydost om finska Utö. På haveriplatsen är det 90 meter djupt, varför en grundstötning är utesluten.

Estlines terminal i Frihamnen i Stockholm öppnar klockan sju, och då skall kristränad personal finnas till hands för att ta hand om anhöriga till passagerarna på olycksfärjan Estonia.

BYGGD 1979

Estonia är en kombinerad Bil- och passagerarfärja som ägs av Estline som i sin tur ägs av Estniska staten och det svenska rederiet Nordström & Thulin. Estonia har tidigare hetat Viking Sally och har trafikerat Östersjön i flera år.

Svenska försvaret har ställt alla tillgängliga helikopterresurser till förfogande för färjeolyckan i Finland.

Från Sverige är nio tunga helikoptrar igång i räddningsarbetet vid färjeolyckan i Finland. Dessutom är två helikoptrar på väg från Danmark till Gotland, där de ska vara i beredskap.

Förutom svenska och finska helikoptrar finns flera fartyg på platsen, bland annat fyra finska färjor som tar hand om dem som räddas ur vattnet.

Räddningsarbetet försvåras av det hårda vädret och mörkret, men nu börjar vädret bli bättre.

Ett 70-tal personer har hittills räddats från den finska färjeolyckan, uppger sjöräddningen i Åbo som ansvarar för räddningsarbetet.

Enligt finska sjöräddningen har nästan alla av de räddade svåra skador, de är nedkylda efter tiden i vattnet. Några skadade har förts till sjukhuset i Hangö, andra har förts till närliggande Utö där en tillfällig vårdcentral med läkare och sjuvvårdspersonal upprättats.

En skadad har förts till Sverige.

Enligt Estlines trafikchef Carl Gustaf Åkerhielm finns fortfarande överlevande kvar i vattnet, simmande och i livbåtar. Han har ännu ingen uppfattning om haveriorsaken – Fartyget var i mycket gott skick Det var väl underhållet och man har genomfört regelbundna säkerhetsövningar, säger Åkerhielm På frågan om varför Estonia lämnade Tallinn trots varningar om dåligt väder säger Åkerhielm att det alltid är befälhavaren som avgör detta och att Estonia tidigare gått i hårdare stormar än den på tisdagen.

Före klockan sju hade inte så många anhöriga hört av sig till Estline, där tre medarbetare i krisgruppen hade börjat sitt arbete.

På terminalområdet vaggade den svenska och den estniska flaggan på halv stång på onsdagsmorgonen.

Finska radions svenskspråkiga sändningar rapporterar att ett 20- -tal räddade hittills har förts i land på Utö. Fler räddade väntas till Utö där det finns betydande militära anläggningar.

Enligt den militära personalen på Utö fort är de räddade svårt medtagna och nedkylda. De minns inget av själva olyckan. Personalen på fortet samlar nu in personuppgifter på dem som tagits hand om på Utö. Flera av dem är svenskar.

Från kommandobryggan på den finska färjan Silja Europa dirigeras arbetet på olycksplatsen. Europa anlände till olycksplatsen en halvtimme efter att det första larmet kom, klockan 00.24 svensk tid. – Vi söker folk i sjön och vi kör fram och tillbaka här med båten. Det går inte att köra med livbåtarna eftersom vädret är så hårt. Det är svåra förhållandet, berättar Esa Mäkelä, kapten på Europa.

Tillståndet för de som återfinns varierar, ”här finns allt ifrån döda till friska” enligt Mäkelä. – I början var de vi hittade i bra skick, nu blir de allt sämre.

De fartyg som befann sig i närheten av haveriplatsen beordrades dit av sjöräddningen, och de deltar i räddningsarbetet så länge de behövs. Förutom Europa, som var på väg från Helsingfors till Stockholm, finns Siljas Symfony, på väg från Stockholm till Helsingfors, Silja Finjet, på väg från Helsingfors till Travemünde.

Viking Lines färjor Mariella, på väg från Helsingfors till Stockholm, samt Isabella deltar också i arbetet på haveriplatsen.

I Tallinn utlyste president Lennart Meri en allmän sorgedag.

Flaggorna sänktes på halv stång över hela Tallinn, även på det mäktiga tornet Långe Herman på Domberget. Flaggan där är en symbol för landets frihet.

Strax efter klockan halv åtta på onsdagsmorgonen hade fyra räddade från Estonia tagits emot av häslovårdscentralen i Hangö. Flera räddade är på väg.

Räddningscentral på finska Utö tar hela tiden emot fler räddade. För en del av dem uppges tillståndet vara kritiskt. De är mycket uppskakade och nedkylda. De minns just ingenting av olyckan och kan inte tala om hur de hamnade i vattnet, uppger löjtnant Jarkko Miettinen.

Svenska haverikommissionen sammanträder klockan tio i Stockholm till följd av färjekatastrofen.

Haverikommissionen har ansvaret på den svenska sidan biträdda av sjöfartsverket.

Strax före klockan åtta hade 90 personer räddats efter den finska färjekatastrofen. Sjöräddningen i Åbo, som ansvarar för räddningsarbetet, bekräftar att också flera döda återfunnits, men hur många vill man inte uppge.

På haveriplatsen finns enligt sjöräddningen minst sju fartyg, varav fem passagerarfärjor. Elva helikoptrar, varav åtta svenska, deltar i räddningsarbetet.

Vid halv åtta-tiden hade ett mindre antal personer kommit till Estline-terminalen för att möta anhöriga som väntades med Estonia.

Där togs de emot av en krisgrupp, bestående av bland andra präster, socialarbetare och kuratorer. – Vi gör så gott vi kan. Vi har mobiliserat sjukvård och socialvård, berättade Bo Brissmar, ledningsläkare i krisgruppen. – Vid behov kan vi hänvisa till akutmottagningarna vid Huddinge sjukhus, Södersjukhuset och Karolinska sjukhuset.

En 20-årig estnisk kvinna fördes av en de svenska räddningshelikoptrarna till Huddinge sjukhus utanför Stockholm. – Hon undersöks för närvarande och mår efter omständigheterna bra, säger Stig Nyberg, chef för katastrofkansliet på sjukhuset.

Estländskan hade lyckats ta sig till en av fartygets livbåtar och kom till Huddinge sjukhus vid 5.30-tiden. Huddinge sjukhus sände under natten ut två räddningsgrupper och en sjuksköterska med de svenska helikoptrar som deltar i räddningsarbetet på katastrofplatsen. – Det är inte känt att flera överlevande skulle föras hit, säger Stig Nyberg. Vi ligger i det tredje ledet i räddningsberedskapen. Finland ligger först. Huddinge sjukhus är mycket stort och har en kapacitet som utan extra personalinkallelser klarar också stora olyckor. – Vår dagpersonal har just gått på och vi bedömer att vi inte behöver förstärka den. I natt drog vi på något i katastrofberedskapen men vi klarar mycket människor med vår väldiga kapacitet, anser Nyberg. – Vi har också sänt ut en grupp kuratorer till Estlines terminal i Stockholms frihamn för att hjälpa till och ta hand om anhöriga som kan komma dit, säger han.

Ombord på Estonia fanns 52 personer från pensionärsorganisationen PRO i Norrköping, rapporterar Radio Östergötland.

PRO i Norrköping har öppnat en krisjour i Stadshuset dit folk kan vända sig.

Ytterligare sex skadade från färjekatastrofen är på väg till Sverige och Huddinge sjukhus.

- Vädret kan inte ha varit huvudorsaken till olyckan. Det här var inget extremväder, och det här fartyget har varit ute i värre väder än det här.

Det säger Svante Andersson, chef för SMHI:s marina avdelning.

Han säger att SMHI levererade en specialprognos till fartyget inför resan, som mottagaren kvitterade. I prognosen förutsågs en storm och vågor på upp till 5-6 meter. – Sådant här väder inträffar ett par gånger per år, säger Svante Andersson till TT.

I Stockholm flaggades på halv stång kring regeringshögkvarteret och riksdagshuset på onsdagen.

Klockan elva på onsdagsförmiddagen inleds ett extra regeringssammanträde med anledning av nattens händelser, meddelar statsrådsberedningen.

Sökandet efter överlevande från Estonia avtar nu, berättar Ulf Samuelsson, säkerhetschef på Silja Line Scandinavia. Han befann sig vid 9-tiden ombord på Silja Symphony, en av de färjor som deltar i räddningsarbetet. – Troligheten minskar att det finns några kvar, säger Ulf Samuelsson. – Det kan ju, om man har tur, finnas någon till. Han berättar att det inte går att se något av den sjunkna färjan. – Ögonvittnen har berättat att den sjönk väldigt fort i djupet, så det blev inte mycket kvar, säger Ulf Samuelsson. Lite flytvästar, lite bråte.

Silja Symphony har fått ombord flera överlevande och en död person. Men stämningen ombord på färjan är ändå lugn. Information har gått ut till de cirka 1 400 passagerarna ombord och en krisgrupp finns i beredskap. – Det är en fruktansvärd olycka, säger Ulf Samuelsson. – Man tror inte att det är möjligt. Det är ju moderna fartyg, så det är svårt att förstå att det kan inträffa en sådan här olycka på Östersjön.

Anders Eriksson anställd på Nobel Elektronik har överlevt färjekatastrofen och förts till finska Utö för vård. Det uppger hans arbetskamrat Kjell Edholm som kommit till färjeterminalen i Stockholm för att möta två arbetskamrater. Anders Eriksson har ringt till sina föräldrar. Han berättade att han legat i vattnet i fem timmar innan han plockades upp och fördes till Utö. – Jag vill berätta att en av mina kompisar överlevt och hoppas få höra vad som hänt den andre, säger Kjell Edholm. Edholm skulle möta den räddade Eriksson på terminalen. Tillsammans skulle de på onsdagsmorgonen åka ut på säljuppdrag i Stockholmsområdet.

Den andre anställde vid Nobel Elektronik kom från Göteborg dit han skulle ha kört vidare med bil från Stockholm. Något besked om honom hade ännu inte kommit på onsdagsmorgonen.

- Vi vet inte om det är möjligt att bärga fartyget, säger Karl- -Gustaf Åkerhielm som är Estonias talesman i Sverige till TT.

Regeringskansliet meddelade på onsdagsmorgonen att statsminister Carl Bildt beslutat om allmän sorgeflaggning i Sverige. Flaggorna vid alla offentliga byggnader i landet ska halas på halv stång under dagen på grund av färjeolyckan i Östersjön.

Enligt Carl Gustaf Åkerhielm har 60-70 anhöriga sökt sig till det kriscenter som upprättats vid den estländska terminalen.

Ett 20-tal sjuksköterskor, psykologer, läkare och andra finns på plats.

Något besked har de anhöriga inte kunnat få. Prästen Magnus Magnusson ingår i krisgruppen: – Det enda jag kan ge är att mänsklig värme. Jag har inget besked, man vet ju vilka som var med på båten men inte vilka som räddats, så det är en orolig väntan för de anhöriga. Carl Gustaf Åkerhielm beskriver stämningen som mycket tryckt, såväl inom rederiet som bland de anhöriga. – Det är en oerhörd förlust för alla. Jag känner själv ett antal kollegor och anställda som var ombord på båten. Jag vet inte vilka som överlevt. – Man kan ju bara hoppas, säger han.

Enligt honom ska Estonia klara vindhastigheter på minst 30 meter per sekund.

En företrädare för Estlinerederiet i Tallinn uppgav i estnisk radio, enligt den ryska nyhetsbyrån Interfax, att katastrofen inträffat sedan färjans motorer stannat. Stormen vände färjans ena långsida mot vågorna och vinden, varvid lasten ombord försköts. Därefter kantrade färjan, sade han. Han uppgav också att nödsignalen från färjan var mycket kort och bara sade: motorerna har stannat, slagsida 30 grader. Därefter bröts kontakten.

Enligt prästen Magnus Magnusson är några av de anhöriga som sökt sig till Estonias kriscenter uppgivna och gråter, men de flesta verkar samlade. – Vårt stora arbete börjar när vi kan ge de definitiva beskeden. Så småningom får vi börja underrätta de anhöriga som inte vet om olyckan.

Han räknar med att det kommer tre anhöriga till varje passagerare. – Det betyder att vi så småningom får hjälpa minst 2 500 personer vid kriscentret.

Två elever från gymnasieskolan i Sollefteå, en lärare och ytterligare en person ingick i sällskapet som fanns ombord på Estonia. De reste till Estland i lördags för att överlämna en hjälpsändning.

Rektor Per Elof Negga har informerat skolans personal och elever.

Den som har förfrågningar eller upplysningar om personer som var ombord på Estonia kan ringa till polisen i Malmö, som öppnat telefonlinjer för att avlasta polisen i Stockholm. Telefonnumret är 040-20 10 00

På centralsjukhuset på Åland finns nu åtta överlevande från färjekatastrofen. – De var alla svårt nedkylda när de kom in men är nu i gott skick, säger översköterskan Sylvia Karlsson, till TT. De åtta kom till sjukhuset vid nio-tiden. De är alla i 30-årsåldern. Bland de åtta finns svenskar, ester, en dansk och en engelsman. – Någon av de överlevande hade legat i vattnet i fyra timmar, säger Sylvia Karlsson. – De håller på att flyttas över till vanlig vårdavdelning.

På svenska ambassaden i Tallinn vet man hittills med säkerhet att ett 50-tal svenska medborgare checkat in sig på färjan och också gått ombord. – De tillhör gruppen individuella passagerare, som beräknas till cirka 150 personer, säger ambassadör Lars Grundberg. – Av dessa 150 passagerare är, förutom svenskar, cirka 70 ester, 8 norrmän, 8 letter och några finländare, säger Grundberg.

I övrigt har ambassaden inga ytterligare säkra uppgifter om nationaliteter.

- Passagerarna kan delas in i tre kategorier: kryssningsresenärer, gruppresenärer och individuella passagerare. – Det är bland gruppresenärerna det fortfarande råder största dimman beträffande nationaliteter. Bland kryssniningsresenärerna kan finnas cirka 300 svenskar, säger Grundberg.

Det som försvårar nationalitetskontrollen är de olika bokningsmetoder och bokningssystem som förekommer och som är svåra att sätta ihop, konstaterar Grundberg. – Till sist finns namnen i datorerna men i första omgången när vi var nere på bokningskontoret i natt så framgick det bara beträffande grupperna vem som bokat. Det stod en resebyrå i Sverige, en person eller en institution till exempel, säger Grundberg. – Det är fruktansvärt det som hänt. Vi har ju själva här många bekanta och släktingar till ambassadpersonalen som var ombord, berättar Grundberg.

Han hoppas att nationalitetskontrollen ska klarna någorlunda under onsdagsförmiddagen. – När det gäller namn på svenskar kommer namnuppgifterna att lämnas ut i Sverige genom UD:s rättsavdelning, säger Grundberg.

Till TT uppgav räddningstjänst att drygt 90 personer räddats. Mellan 10 och 20 har påträffats döda.

Det var på onsdagsförmiddagen oklart om Sverige skall utreda haveriet eller delta i utredningen. – Vi är formellt sett inte behöriga att utreda färjekatastrofen eftersom den varken skedde med ett svenskflaggat fartyg eller inträffade på svenskt territorium, säger statens haverikommissions ordförande Olof Forssberg till TT. – Men jag tycker att det är självklart att Sverige skall vara representerat i den utredning som måste komma till stånd. – Det här ligger för närvarande på regeringsnivå. Jag utgår från att regeringen har inlett underhandlingar med berörda länder för att hitta ett lämpligt sätt att utreda olyckan. – Estland är ju berört och Sverige är i hög grad berört. Vi är självklart beredda att biträda en utredning eller leda en utredning, säger Forssberg.

- Det måste upprättas krisgrupper överallt ute i kommunerna där det finns anhöriga till färjeolyckan, säger Lars Österdahl från Räddningsverket TT.

Han uppskattar att cirka åtta personer kring varje omkommen behöver hjälp. – Kanske blir det 4 000 personer som nu behöver hjälp i en krisgrupp. – Vi har lärt av tidigare olyckor att det inte räcker att ha ett kriscenter nära olycksplatsen direkt efter olyckan, människor behöver hjälp och stöd även i sin hemmiljö. Räddningsverket har sedan 1990 utbildat 1 000 personer från 200 kommuner. I första hand har personal inom socialvården och skolpsykologer utbildats, men även personal från kyrkan, polisen, räddningstjänsten och primärvården.

Från Vilhelmina gymnasieskola i Västerbottens inland fanns fem flickor från årskurs tre, skolans rektor och två lärare ombord på färjan. De hade besökt en gymnasieskola i Litauen. I församlingshemmet har en krisgrupp upprättats där elever från flickornas klasser tas om hand.

Statsminister Carl Bildt åker under dagen till Åbo för att träffa Finlands statsminister Esko Aho och Estlands statsminister Mart Laar.

3. Datum/tid: 1994-09-28 11:07:00

SÖKANDET AVTAR EFTER ÖVERLEVANDE

STOCKHOLM (TT)

Drygt 90 personer hade vid elvatiden på onsdagsförmiddagen räddats efter nattens färjekatastrof i Östersjön. Bil-och passagerarfärjan Estonia sjönk då i hårt väder utanför finska Utö. Ombord på färjan fanns enligt preliminära uppgifter 867 personer. Mer än hälften var svenskar.

Sökandet efter överlevande från katastrofen avtar under förmiddagen.

- Troligheten minskar att det finns någon kvar, sade Ulf Samuelsson, säkerhetschef på Silja Line Scandinavia till TT på onsdagsförmiddagen.

Samuelsson befann sig då ombord på Silja Symphony, en av de färjor som deltar i räddningsarbetet.

Estonia var på väg från Tallinn till Stockholm. Olyckan skedde mycket snabbt. Färjan kantrade och sjönk inom loppet av 10-15 minuter. – Ögonvittnen har berättat att den sjönk väldigt fort i djupet, så det blev inte mycket kvar, säger Ulf Samuelsson. Lite flytvästar och bråte.

SKADADE TILL SVERIGE

De flesta skadade har förts till finländska sjukhus. Men samtliga akutsjukhus i Stockholmsområdet är informerade om olyckan. Tidigt på morgonen fördes en estnisk kvinna till Huddinge sjukhus. Ytterligare sex patienter väntades dit med helikopter. Alla var kraftigt nedkylda efter att ha legat flera timmar i det 15-gradiga vattnet, och en av de sju avled senare.

Varför färjan sjönk är oklart. Vädret kan inte varit huvudorsaken till olyckan enligt SMHI som levererat en specialprognos till fartyget inför resan. I prognosen förutsågs en storm och vågor på upp till fem-sex meter. – Sådant här väder inträffar ett par gånger per år, säger Svante Andersson, chef för SMHI:s marina avdelning. En möjlig orsak till olyckan kan vara en lastförskjutning, menar byrådirektör och sjökapten Sten Andersson vid sjöfartsverket.

Fartyget sjönk 25 sjömil sydost om finska Utö. Det är 90 meter djupt på haveriplatsen, varför en grundstötning är utesluten.

Estlines terminal i Frihamnen i Stockholm öppnade på morgonen en krismottagning där kristränad personal skall finnas till hands för att ta hand om anhöriga till passagerarna på olycksfärjan Estonia.

Estonia är en kombinerad Bil- och passagerarfärja som ägs av Estline som i sin tur ägs av Estniska staten och det svenska rederiet Nordström & Thulin. Estonia har tidigare hetat Viking Sally och har trafikerat Östersjön i flera år. Färjan byggdes 1979 i Papenburg i Tyskland.

Svenska försvaret har ställt alla tillgängliga helikopterresurser till förfogande för färjeolyckan i Finland.

Statsminister Carl Bildt åker under onsdagen till Åbo för att träffa Finlands statsminister Esko Aho och Estlands statsminister Mart Laar.

Bildt beslutade på onsdagsmorgonen om allmän sorgeflaggning på alla statliga byggnader i landet, och han uppmanade också allmänheten att hala flaggorna på halv stång. I Estland har president Lennart Meeri utlyst allmän sorgedag.

Den estniske premiärministern Mart Laar reste på onsdagsförmiddagen till Finland för överläggningar med de finländska och svenska regeringscheferna, skriver den ryska nyhetsbyrån Interfax korrespondent i Tallinn. – Laar flyger direkt efter ett extra regeringsmöte för att träffa Esko Aho och Carl Bildt, sade premiärministerns presstalesman Ajn Saarna.

Enligt Saarna vill Laar upprätta en flerstatlig undersökningskommission.

Estland har upprättat en egen katastrofkommission under ledning av kommunikationsministern.

Interfax korrespondent återger också berättelser från räddade som uttalat sig i lokala etermedier i Estland. – Det gick så snabbt. Många hann inte lämna sina hytter, berättade en räddad.

Nyhetsbyrån skriver att många av de räddade säger att besättningen ombord på färjan agerade ”ytterst passivt”.

En av de räddade passagerarna som förts till Utö berättar enligt den finländska nyhetsbyrån FNB att han vaknade av ett våldsamt buller i lastrummet. Därefter sprang han ut på däck.

De 25 personer som räddats ombord på Viking Line-färjan Mariella får följa med färjan till Stockholm dit hon beräknas komma på onsdagskvällen, uppger rederiets tekniske chef Kaj Jansson.

Huddinge sjukhus har tagit emot åtta personer. – En av dem var död vid ankomsten, säger Jan Kumlien, överläkare på Huddinge sjukhus.

Två av de överlevande var kraftigt nedkylda, en av dem hade en kroppstemperaturer på under 29,6 grader. – De överlevande mår nu förhållandevis bra, säger Jan Kumlien.

Uppgifterna om vilka som förts till Huddinge är knapphändiga. Nationaliteterna varierar och de uppges vara från 20 år upp till 50-årsåldern. – Det är bara två som är svensktalande. Det har varit svårt att tala med de överlevande. Många har varit chockade och inte kunnat prata, säger Jan Kumlien.

Sjukhuset fick larm strax före klockan tre i på onsdagsmorgonen. Två läkarlag skickades ut till katastrofplatsen. Det första kom tillbaka vid 6-tiden med en överlevande. I en andra omgång vid 8.30-tiden kom sju räddade, varav en var död vid ankomsten. Senare gick två nya helikoptrar med sjukvårdspersonal ut till katastrofplatsen.

Cirka 90 passagerare har överlevt färjeolyckan. Hittills har 20 personer påträffats döda. Det framkom vid en presskonferens i Åbo meddelar den finska nyhetsbyrån FNB. På Universitetssjukhuset i Åbo finns femton passagerare från färjan. De är nedkylda, har krosskador och benbrott.

Besättningsmannen Henrik Sillaste, 25 år från Tallinn, var på nedre däck klockan 00.30 och upptäckte då att en av luckorna i fören, där fordon kör av och på, inte gick att stänga. – Det forsade in vatten, upp till vaden på mig. Sedan började båten att kränga, berättar Henrik Sillaste för TT.

13 av de överlevande kom vid 8-tiden finsk tid till Hangö hälsocentral. – De var mycket nedkylda och hade räddats ur vattenfyllda flottar, säger överläkare Matti Saloranta till TT. Fem av de skadade hade dessutom frakturer och har förts över till Ekenäs sjukhus, nära Hangö.

Av de 13 var sex svenskar, de övriga kom från Finland, Estland och Litauen. – De räddade var inte så unga, kanske i medelåldern allihop, säger Saloranta.

Ett 70-tal administrativa befattningshavare från polisen i Stockholms län fanns bland passagerarna ombord på Estonia. De deltog i en facklig kurs som anordnats av Statstjänstemannaförbundet – Polisväsendet i länet. – Två överlevande ur gruppen har räddats. De är välbehållna och förda till sjukhus i Finland, säger Ola Karlsson på Stockholmspolisens informationsavdelning.

Henrik Sillaste berättar vidare: – Vi såg att luckan längst fram i fören inte var riktigt stängd. Det var något fel. Den yttre porten var stängd men den inre var inte riktigt tillsluten. Vatten forsade in genom den. Det var så mycket vatten på nedre däck att det nådde mig nästan till knäet. – Båten lade sig på sidan.

Sillaste berättar att han tog sig upp och ut på övre däck och ut genom en skorsten. Det tog ungefär 15 minuter innan båten hade vält helt.

Göteborgspolisen öppnade under onsdagsmorgonen en telefonjour för oroliga anhöriga.

Vid Göteborgspolisens jourrotel finns ett tiotal personer beredda att svara i telefon. Också polisens präst finns beredd att hjälpa till.

Oroliga människor ringde under morgonen för att få besked om anhöriga som de befarade var med på Estonia. – Vi är ju vana vid att dra igång en sådan här historia. Vi har ju varit utsatta för flera stora katastrofer, säger Rolf Johansson.

Den som vill nå telefonjouren ringer Göteborgspolisens växel på telefon 031/618000

- Det var ett skräckscenario.

Så beskriver en av de överlevande, Anders Eriksson från Karlskoga, färjekatastrofen i Östersjön i natt. Klockan sju på morgonen kunde han ringa hem till familjen i Karlskoga och berättade att han klarat sig. För sin fru Karin har han berättat hur han hade gått och lagt sig ganska tidigt på tisdagskvällen men vaknat vid tolvtiden av ett dån. – I och med att det blåste så kraftigt så blev han väldigt orolig. Han slängde på sig kläder och sprang upp i korridoren. Då kom en läskedryckautomat farande och han förstod att något var fel, berättar Karin Eriksson för TT.

Anders Eriksson sprang upp på däck, så långt upp han kunde komma och då började färjan kantra. Han fick på sig en räddningsväst och hamnade i en livbåt. När den kom ned i vattnet slog den runt och Anders hamnade i vattnet. Han hade turen att få tag i en gummiflotte som han klamrade sig fast i. Där låg han under flotten med tre andra passagerare över tills det började ljusna. En helikopter plockade upp dem och flög sedan till Utö och sedan vidare till Åbo för läkarundersökning. – Läkaren har sagt att han var helt utom fara men jag hörde att han var väldigt chockad och hade svårt att prata, säger Karin Eriksson.

- Det är fruktansvärt, säger Lennart Johnsson, informationsansvarig på Svenska sjöfolksförbundet. Många ringde förbundet efter färjekatastrofen. – Det är många anställda på andra färjerederier som vill prata. Många upplever, naturligt nog, ett trauma. Även om du jobbar på en Tysklandsfärja eller i Danmarkstrafiken så berörs folk, säger han.

Förbundet har, enligt Lennart Johnsson, troligen inga egna medlemmar på Estonia.

De 13 svenskar, och en finländare, som arbetade ombord jobbade, enligt uppgift till förbundet, på konsultbasis. – De hade nyckelbefattningar, var någon form av mellanchefer.

Sjöfolksförbundet hade för några år sedan en tvist med rederiet Est Line, till hälften ägt av svenska Nordström & Thulin, till hälften av estniska staten. Tvisten gällde rederiets förra färja Nord Estonia där det svenska förbundet hade uppåt 300 medlemmar ombord. När rederiet sålde den färjan 1992 valde man också att flagga ut den nya färjan Estonia under estnisk flagg, vilket innebar att de svenska jobben gick förlorade. De ersattes med främst ester.

Johnsson berättar om en samtal han haft med en estnisk radiojournalist. – Hon hade talat med två överlevande estniska besättningsmän. Den ene hade berättat att olycksförloppet gick oerhört snabbt. – Besättningsmannen hann bara få tag på en flytväst innan han hoppade ut genom sitt hyttfönster.

EstLine har beslutat att förstärka sin växel för anhöriga för att underlätta räddningsarbetet efter nattens färjeolycka. EstLines nya krisnummer är 08/664 60 45. Det krisnummer som uppgivits i TV under morgonen, 660 60 56, är inte längre ett krisnummer.

Det nya telefonnumret innebär att 20 personer kan komma fram samtidigt, och efter ytterligare förstärkningar kan snart 50 personer komma fram.

- Nu återstår det svåra, att ta hand om alla döda, säger till TT kapten Paasi Staff på Utö evakueringscentral. Hittills har stationen fått in 16 döda. – Men vi väntar på ytterligare ett 100-tal kroppar, som är på väg hit med helikoptrar.

Senast en levande människa plockades upp var ungefär klockan 10 finsk tid. Hoppet om att påträffa fler överlevande är därför inte särskilt stort, enligt Juha Matti Saarinen, chef för personalbyrån på sjöbevakningen i Åbo. – De sista som hittats var döda. Men det finns fortfarande litet hopp, säger han till TT. Ännu har inte alla räddningsflottar blivit granskade. – Det kan vara möjligt att det finns några där med mycket varma kläder och som inte varit i vattnet, fortsätter han. Sökandet efter såväl döda som överlevande kommer att fortsätta hela dagen, enligt Saarinen.

Sjuksköterskan Katarina Hult-Langton fanns med i den helikopter som förde sju överlevande och en död till Huddinge sjukhus. Synen som mötte henne vid olycksplatsen var fruktansvärd och obeskrivlig. – Jag såg en massa flytvästar och flottar. Jag såg folk som flöt i vattnet. Jag såg levande människor och jag såg döda människor. Jag såg också tomma flytvästar överallt. Av de personer Katarina Hult-Langton och hennes arbetskamrater plockade upp var en man död. Av de sex andra var fyra kvinnor i yngre medelåldern och två män i 30-årsåldern. – Bara två av personerna i vår helikopter pratade svenska. Men det var ändå omöjligt att göra sig förstådd på grund av allt oväsen i helikoptern, berättar hon. Vi fick hålla ögonkontakt och på så sätt se till att de fick värme och hade fria luftvägar. Det var det enda vi kunde göra. Det handlade inte om någon avancerad sjukvård.

Den andra helikoptergruppen från Huddinge sjukhus lämnade Huddinge vid 4.30-tiden i morse. Vid olycksplatsen var vädret fruktansvärt hårt. Det blåste 27 sekundmeter och de höga vågorna gjorde räddningsarbetet extremt svårt. – Vi får träning på arbete i katastrofsituationer, men det går inte att föreställa sig hur det var vid färjan, säger Katarina Hult-Langton. – Det här är det värsta jag har varit med om. Jag känner mig utmattad både psykiskt och fysiskt.

Michail Demurin, presstalesman på det ryska utrikesdepartementet i Moskva, framförde på onsdagen Rysslands sorg med anledning av färjekatastrofen: – Vi känner djup sorg inför tragedin och lider med de omkomnas familjer.

Presstalesmannen sade att Ryssland via diplomatiska kanaler erbjudit Sverige, Finland och Estland hjälp i räddningsarbetet. – Ryssland är redo att ställa upp med all nödvändig materiel och personella resurser, sade Demurin enligt nyhetsbyrån Itar-Tass. – Vi kan lyfta så fort vi får en begäran om hjälp, sade han.

Nyhetsbyrån uppger att den ryska sjöräddningen och kustbevakningen inte hade registrerat någon nödsignal från Estonia. – Ryska fartyg i området har heller inte rapporterat att de nåtts av nödropet, sade en tjänsteman på den ryska sjöräddningen i S:t Petersburg.

Den finländska ambassaden i Moskva var på förmiddagen nerringd av oroliga anhöriga och vänner till passagerare på Estonia. Den svenska ambassaden fick också flera samtal och den svenska flaggan på ambassaden halades till halv stång på förmiddagen.

37 överlevande vårdas nu på Åbo Universitetssjukhus. – De flesta är i god form nu, säger professor Juha Niinikoski till TT.

För två av patienterna är läget kritiskt. De var kraftigt nedkylda när de kom till sjukhuset och vårdas nu på intensivavdelning. – Den mest nedkylda patienten hade bara 26 grader, säger Niinikoski.

Alla patienter kommer att stanna på sjukhuset över natten för observation.

De överlevande är svenskar, finnar, ester och någon holländare. Bland de 37 finns inga barn, men i övrigt alla åldrar. Den äldsta är 67 år gammal.

Polisen i Åbo har inrättat ett kriscentrum som tar hand om kontakten med de överlevandes anhöriga. De har fått listor på de överlevande. Personal från svenska ambassaden finns också på sjukhuset för att bistå svenska överlevande. Ninnikoski tycker att räddningsarbetet fungerat bra. – Enda svårigheten har varit informationen utåt. Det är mycket svårt att nå fram till oss.

En talesman för den finländska regeringen, Kanko Holopainen, bekräftar för en av Hufvudstadsbladets reporter att det var krångel på en av portarna på Estonia.

Est Lines trafikchef Carl Gustaf Åkerhielm vill varken bekräfta eller dementera uppgiften om att fartyget hade lämnat Tallinn med en port som inte var helt stängd. – Jag har hört denna uppgift men jag kan inte kommentera den, säger Åkerhielm. Det förefaller helt omöjligt att båten kan ha lämnat hamnen med en lucka öppen.

Inte heller uppgifterna om ett motorhaveri vill Åkerhielm yttra sig om.

En av de överlevande från katastrofen, esten Neeme Kalk, berättar att han vaknade upp i sin hytt när Estonia kraftigt börjat luta åt babord. Han rafsade åt sig lite kläder och rusade upp på däck, berättar han för den estniska nyhetsbyrån ETA. – Överallt sprang folk omkring och försökte komma åt flytvästar men många verkade fortfarande finnas kvar i sina hytter säger Kalk.

När fartyget snabbt började sjunka och det blev omöjligt att stanna ombord hoppade Kalk i vattnet och lyckades klättra ombord på en räddningsflotte. I den fanns redan tre svenskar och senare plockade de upp flera simmande människor i flotten. – Det sista vi såg av Estonia var dess botten som snabbt försvann i vågorna, säger Kalk.

Enligt Kalk fanns det många räddningsflottar i sjön vid katastrofplatsen. Kalk själv plockades upp av en räddningshelikopter efter fem timmar och fördes till en räddningscentral i Hangö.

Ett kriscenter för anhöriga har upprättats vid Wismarsjukhuset i Tallinn. Sjukhuschefen säger att alla nära anhöriga till de omkomna skall få all den psykologiska hjälp de behöver.

- Det är väldigt dålig stämning här hos oss. Vi hade några medlemmar ombord. Här råder stor förstämning, säger Christer Lindwall, ordförande i Sveriges Fartygsbefälsförening. Har nu fått några besked om era medlemmar? – Nej, tyvärr. Ännu vet vi inget. Det här är fruktansvärt, vi hade några intendenturbefäl och en styrman ombord, men ännu vet jag inte exakt hur många.

Även han reflekterar, liksom sina sjöfackliga kollegor, över besättningsbytet från svensk till estnisk besättning. – Jag vill inte slå mig för bröstet i det här läget. Men när man ser på de olyckor som har inträffat på senare tid i färjetrafiken blir man betänksam. Vi har haft flera olyckor på senare tid, Scandinavian Star under Bahamaflagg, Jan Heweliusz under polsk flagg och nu den här under estnisk flagg. – Samtidigt har det hänt en hel del på det internationella lagstiftningsområdet, bland annat införandet av den operationella koden för besättningar. – Om bestämmelserna följdes av alla så borde olyckorna vara mera jämt fördelade över världen än de är i dag, säger Christer Lindwall. – Efter den svåra Free Enterprice-olyckan i Zeebrygge och även efter Scandinavian Star har tvingande regler tagits fram, som heter International Safety Management Code, vilka ska träda i kraft från och med 1 juli 1998. – Men FN-organet IMO har kraftigt uppmanat att de nya reglerna ska införas i de olika nationerna så fort som möjligt.

Detta gäller bestämmelser som ska höja rederiernas och besättningarnas säkerhetskapacitet och ligger utöver de säkerhetsregler som gäller fartygens tekniska standard.

Åtta personer varav två svenska kvinnor, en svensk man, tre estländare, en dansk och en engelsman har förts till sjukhuset i Mariehamn på Åland.

Samtliga befinner sig förhållandevis väl. Två har redan fått lämna intensivvårdsavdelningen och har förts till en medicinsk avdelning.

Samtliga satt flera timmar i räddningsflottar, och delvis också i vattnet, säger chefsläkare Anders Fagerlund till TT. Två av de intagna har också fått frakturer och behöver förmodligen kirurgiska ingrepp.

Alla utom estländarna, varav en är besättningsman, har fått kontakt med sina anhöriga och det finns vid alla bäddar en krisperson. Estländarna har inte kunnat få kontakt med sina anhöriga på grund av att alla linjer till Tallinn är blockerade från Åland.

De åtta är i åldrarna 20 till 40 år. Det är tack vare att de inte är så gamla som de har klarat sig, enligt Fagerlund. De som kom sist in till sjukhuset hade varit på räddningsflotten i fem timmar innan de kunde vinschas upp i helikoptrar och flyttas till Mariehamn. – Men ju längre tiden går desto mer osannolikt är det att vi får in några vid liv, säger Fagerlund. Engelsmannen har berättat för Fagerlund att han låg och sov på en bänk högt uppe i fartyget då han vaknade och insåg att färjan höll på att kantra. Han hoppade liksom många andra över bord och lyckades ta sig upp på en räddningsflotte. – Fyra av våra patienter befann sig på samma flotte, berättar Fagerlund. Nästan alla har sagt att det gick så oerhört fort.

Ingen av de som befinner sig på sjukhuset hade någon medpassagerare. Den estländska besättningsmannen har också yppat för Fagerlund att han har skuldkänslor för att så många har omkommit och att han själv har klarat sig.

Alla åtta hade en kroppstemperatur på bara 32 grader när de kom till sjukhuset i Mariehamn. Fagerlund uppskattar att temperaturerna varit nere i 30 grader. Kvinnorna har klarat sig bättre som alltid vid nedkylning tack vare sitt kroppsfett. Alla har eller har haft störningar i vätskebalansen. Läkarna följer också hjärtrytmen hos de överlevande.

Fagerlund vill inte ännu att hans patienter skall tala med andra än krispersoner och anhöriga. – Alla erfarenheter från stora olyckor i Norden som till exempel Gottröra-kraschen och Scandinavian Star-olyckan visar att man måste skydda de olycksdrabbade så länge de befinner sig i ett chocktillstånd. – Det är mycket viktigt att de skyddas första dygnet. Jag behöver bara titta på dem för att se hur de mår. Det är viktigt att någon håller dem i handen och att de får höra en röst från en anhörig.

Flera av de räddade svenskarnas anhöriga är på väg till Mariehamn. Finska Utö blev den första uppsamlingsplatsen för många av de räddade.

Läkaren Stefan Björkbom vid Ålands sjukhus var den förste läkaren på platsen vid militärsjukhuset på Utö. Tillsammans med en sjuksköterska och en man från räddningstjänsten kom han dit klockan sju på morgonen och gick igenom de första tolv personer som förts till Utö. De flesta var Estländare och svenskar som plockats upp från livflottarna. – De flesta mådde relativt bra med tanke på att de delvis varit i vattnet och sedan suttit på livflottarna. Men de kunde nästan alla promenera till helikoptrarna som förde dem till Åbo, säger Björkbom.

Senare fördes ytterligare elva personer till militärsjukhuset på Utö. De hade varit mer än fyra timmar på flottarna och också i vattnet. Björkbom bedömer att alla befann sig i relativt gott skick.

Matchen i Champions League mellan IFK Göteborg och Barcelona på onsdagskvällen spelas som planerat trots fartygskatastrofen. De båda klubbarna och UEFA har dock beslutat att hedra offren med en tyst minut före matchstart. Båda lagens spelare kommer också att bära svarta armbindlar.

SMHI varnade för storm natten till onsdagen. Det skedde redan klockan 8.05 på tisdagsmorgonen. Stormvarningen låg kvar i samtliga prognoser under tisdagen.

Varningen innebär inte att färjorna avråds från att gå ut. Men besättningen kan förbereda resan på ett annat sätt. – De kan göra en extra kontroll av surrningen av lasten. Och ta av sådant som de finner olämpligt, säger Svante Andersson, chef för SMHI:s marina avdelning, till TT.

Färjorna kan också göra vissa vägval. Framförallt gör de ett vägval på slutet, om de skall gå Sandhamnsleden eller Furusundsleden, baserat på prognosen. – Det bestämmer kaptenen. Vi vägleder honom inte, vi ger bara ett så omfattande underlag som möjligt. – Jag har aldrig hört tidigare att någon av de här färjorna har stannat i hamn på grund av sådana här vind- och sjöförhållanden. Det har Finlandsfärjorna alltid klarat. – Därför kan jag säga att vädret inte kan ha varit huvudorsaken till olyckan, säger Andersson. – Från SMHI bedömer vi att prognoserna för såväl vindar som våghöjder har varit korrekta och visat sig stämma med verkligheten. Vädersituationen har inte varit exceptionell. Så här års är liknande vindförhållanden relativt vanliga, säger han.

Pekka Kiviniemi, som är chef för sjöbevakningen på Åland och samordnare av hjälpinsatserna säger att spaningarna kommer att fortsätta tills det blir mörkt. – Vi kommer att hålla på att kamma hela det havsområde där det kan finnas döda eller överlevande.

På eftermiddagen fanns fyra passagerarfartyg, åtta lastfartyg, två räddningsfartyg och ett minfartyg plus tio helikoptrar i området.

Sjöbevakningen på Åland var den första som uppfattade signalerna från Estonia till Sally Europa. Från Estonia frågade man om Sally Europa kunde komma till hjälp. Estonia hade slagsida och var i nöd. – Därefter hörde vi ingenting, trafiken bröts men vi uppfattade att nu kommer det att hända något allvarligt, säger Kiviniemi. – Vi larmade omedelbart Stockholm, Åbo och alla tänkbara enheter. – Ännu vet ingen om det fanns ålänningar ombord. Det är mycket troligt, säger Kiviniemi. – Det är många ålänningar som jobbar på fartyg och många som reser till Tallinn över Stockholm i stället för Helsingfors trots att det är närmare.

Sjöbevakningen har fått delar av passagerarlistan men släpper den inte ännu. De uppger inte heller namnet på de tre svenskar som finns på Ålands sjukhus och inte heller varifrån de kommer.

Några döda har ännu inte transporterats till Åland. – Men vi är väl förberedda. Det blir ett svårt arbete att identifiera de döda då de förmodligen saknar alla papper, tror Kiviniemi.

Regeringen har gett statens haverikommission i uppdrag att kontakta sina motsvarigheter i Finland och Estland för att samordna utredningsarbetet tillsammans med dem. – Vi reser till Åbo i eftermiddag för att planera arbetet, säger haverikommissionens ordförande Olof Forssberg till TT. – Jag vet inte om det blir en estnisk, finländsk eller svensk kommission eller en gemensam kommission, säger Forssberg. – Flaggan var estnisk, och enligt de informationer vi har skedde olyckan på internationellt vatten. – Men de svenska intressena är tunga, eftersom flertalet passagerare var svenskar.

Därför kan det bli så att Forssberg får i uppdrag att leda en gemensam kommission. – Men det vet jag inte ännu. Vi hoppas att det skall klarna under samtalen i kväll, säger han.

Ett stort kriscentrum har upprättats vid färjeterminalen i Frihamnen i Stockholm, dit cirka 400 anhöriga har anlänt under dagen. Ett stort antal präster och diakoner finns på plats. För de anhöriga som inte kan komma till Stockholm uppmanas att kontakta sin församling.

Polisen och rederiet hjälps åt att dubbelkontrollera passagerarlistorna för att vara helt säkra på vilka som varit med på färjan. Ännu har ingen anhörig fått besked.

EU-ländernas fiskeministrar uppmärksammade färjekatastrofen med en tyst minut vid sitt möte i Bryssel på onsdagen. Samtliga medlemsländers delegationer framförde sina kondoleanser till Sveriges jordbruksminister Karl Erik Olsson, som deltog på mötet.

Rolf Sörman från Stockholm överlevde färjekatastrofen. Han var på konferensresa med elva arbetskamrater, och satt i baren när båten började kantra.

Han berättar hur det blev panik när alla försökte ta sig ut. Rolf Sörman och fyra av hans kamrater sprang ut på däck men hittade inga livbåtar. Rolf Sörman försökte då få loss en räddningsflotte. – Men det gick inte eftersom strömmen hade gått. Han och en kvinnlig kollega beslutade sig då för att hoppa i vattnet. – Det ploppade hela tiden upp saker i vattnet. Jag simmade i kapp en flotte som jag hängde på, berättar Rolf Sörman för TT i Åbo.

Han kommer inte ihåg hur länge han låg i vattnet innan han till slut blev räddad av helikopter.

Tre av hans kamrater finns på sjukhus. Vad som hänt de andra vet han inte, och han vill därför inte tala om vilket företag han arbetar för.

Tätningarna och packningarna på bogporten på Estonia var inte i fullgott skick.

Det bekräftas av tillförordnade sjösäkerhetsdirektör Erik Wedin på sjöfartsverket i Norrköping.

TT fick uppgiften av sjöfolksförbundets ordförande Anders Lindström som haft kontakt med Wedin. – Två svenska sjösäkerhetsinspektörer var ombord på Estonia i Tallinn på tisdagskvällen. De hade synpunkter på den här luckan, bland annat var inte packningarna i fullgott skick, säger Lindström till TT.

Personal från sjöfartsverket kan finnas bland de omkomna. – Det är sannolikt att vi har anställda med anhöriga bland de omkomna, säger verkets generaldirektör Kaj Janérus. – Vi kan inte acceptera att en katastrof av denna omfattning inträffar. Alla klarlägganden måste göras för att en upprepning inte skall ske, säger Janérus.

Han tillägger att det är angeläget att få till stånd en så allsidig och genomgripande utredning som möjligt. – Orsaken måste klarläggas för att se om bristerna kan finnas i regelverk, tillsyn och efterlevnad.

Han berömmer räddningsorganisationen i Finland och Sverige, som har visat sig fungera väl. – Tyvärr räcker inte det när skeendet är så snabbt. Personalen på sjöräddningscentraler och räddningsenheter har gjort och gör ett utmärkt arbete i en svår situation.

I färjeterminalen i Tallinn har liknande arrangemang som i Stockholm vidtagits, på båda ställen finns präster och psykologer.

Svensk rederipersonal har åkt till Tallinn för att delta i krisarbetet.

Rederiet har en manual för krissituationer och personalen har övat olika säkerhetsåtgärder, berättar Estlines trafikchef Carl Gustaf Åkerhielm. – Vi följer manualen från A till Ö, säger han, och försöker vara så behjälpliga mot alla som vi bara kan.

En grupp från Pingstkyrkans bibelskola i Jönköping fanns ombord på färjan. Det var 19 elever och två ledare som varit på studie och evangelisationsresa i Estland, rapporterar Radio Jönköping.

Ännu fler från bibelskolan åkte med på resan från början men några åkte hem redan i måndags. Fyra av deltagarna har räddats. Pingstkyrkan i Jönköping har tillsammans med polisen och landstinget upprättat ett kriscentrum i kyrkan för anhöriga.

4. Datum/tid: 1994-09-28 12:13:00

FÖRSTA LISTAN: 902 OMBORD

STOCKHOLM (TT)

Det fanns 902 personer ombord på färjan, visar granskningen av de preliminära passagerarlistorna, siffran kommer förmodligen att stiga.

Det sade Estlines trafikchef Carl Gustaf Åkerhielm vid en presskonferens på eftermiddagen.

Margus Laidre, Estlands ambassadör i Stockholm fick den första preliminära passagerarlistan via UD i Tallinn vid 12- -tiden på onsdagen.

Av de 713 passagerarna på Estonia är 537 svenskar, 141 ester, 8 letter, 8 norrmän, 8 ryssar, 5 Finländare, 4 litauer, 1 kanadensare och 1 vitryss.

Av de 189 besättningsmedlemmarna på Estonia är 13 svenskar, en finländare och återstoden ester.

18 döda har omhändetagits, varav 16 finns på Utö, 1 på Silja Symphony och ytterligare 1 på sjukhus.

En grupp på drygt 30 personer, anställda av Lindesbergs kommun, fanns med på olycksfärjan.

Det uppger Zamo Kristensson, räddningschef i Lindesbergs kommun. – De var på en konferensresa. Vi har ännu inte fått några uppgifter om någon av dem har överlevt, säger Kristensson. Med anledning av olyckan hålls en presskonferens vid brandstationen i Lindesberg kl 13.

Nord Estonia kan ha haft med två eller tre svenska tekniska rådgivare ombord som hjälpte till i maskinrummet och på fartygsbryggan. – Det är vanligt att man med fartyg med en sådan här besättning behöver extra kompetens ombord för rådgivning, säger Christer Themnér, ordförande i Svenska Maskinbefälsförbundet.

Enligt Themnér brukade Estonia ha en eller två rådgivare ombord i maskin som är medlemmar i maskinbefälsförbundet. – Men jag har ännu inte fått besked om de var med på den här resan, sade Themnér till TT vid 12-tiden på måndagen. – Troligen fanns även en nautisk rådgivare också med, men det flesta svenskar som jobbade ombord hade säkert till uppgift att hjälpa svenska passagerare, researrangörer eller liknande, säger Themnér.

Även Maskinbefälsförbundet förlorade jobben ombord när Est Line valda att byta från svensk till estnisk flagg. – Vi förde då en diskussion med rederiet att vi borde ha färjan under svensk flagg. Det var kompetent och bra besättning på Nord Estonia. Men det är betydligt billigare med en estnisk besättning, säger Themnér.

Så här kommenterar han det mycket snabba olycksförloppet och att motorerna stannat strax före. – Det måste ha blivit problem med eltillförseln. Händelseförloppet har tydligen varit väldigt snabbt. Det går fort om nu lasten förskjutits men jag tycker ändå att de borde ha haft en bättre kommunikation med land.

Följande sju personer överlevde färjeolyckan och ligger på Huddinge sjukhus.

En man från Litauen född 1970. En estnisk man född 1973. Svenska född 1946. Svenska född 1964. Tre estniska kvinnor födda 1974, 1970 och 1951.

Under hela onsdagen kom det rapporter från hela Sverige om vilka passagerare som befunnit sig ombord m/s Estonia. Pensionärsgrupper från bland annat Uppsala och Norrköping fanns med ombord på färjan. Bland passagerarna fanns också en nämndemannaförening från Uppsala, en grupp kommunanställda från Lindesberg, ett 70-tal poliser från Stockholm, en skolklass från Vilhelmina, en grupp från Metall i Borlänge, bibelskoleelver från Jönköping och hela kommunledningen från den estniska staden Vöru.

På många orter i Sverige höll kyrkorna öppet till klockan 21 på onsdagen. På plats fanns präster och andra församlingsanställda redo att tala med de som kände behov av tröst.

I Stockholm hölls en sorgegudstjänst i Storkyrkan klockan 19.

Det hölls även sorgegudstjänster i kyrkor på andra orter.

5. Datum/tid: 1994-09-28 16:24:00

801 BEFARAS HA OMKOMMIT NÄR FÄRJAN ESTONIA SJÖNK

STOCKHOLM (TT)

Enligt Estline och Polisen i Stockholm överlevde 101 människor färjekatastrofen i Östersjön natten till onsdagen. Bil- och passagerarfärjan Estonia sjönk i hårt väder utanför finska Utö. Ett vittne uppger för TT att en av fartygets luckor i fören inte gick att stänga.

Vid middagstid svensk tid pågick fortfarande sökandet efter överlevande i havet utanför finska Utö. Men hoppet om att hitta fler överlevande är i det närmaste ute. Klockan 13 finsk tid presenterade räddningsledningen i Åbo en preliminär namnlista på drygt 90 personer som räddats. Därmed skulle mer än 800 personer ha omkommit.

SJÖNK MYCKET SNABBT

M/s Estonia var på väg från Tallinn till Stockholm när olyckan inträffade. Vittnen berättar att färjan kantrade och sjönk mycket snabbt.

Besättningsmannen Henrik Sillaste, 25 år från Tallinn, befann sig på nedre däck klockan 00.30. Han upptäckte då att en av luckorna i fören, där personbilar, bussar och lastbilar kör av och på, inte gick att stänga. – Det forsade in vatten upp till vaden på mig. Sedan började båten att kränga, berättar Henrik Sillaste för TT. – Vi såg att luckan längst fram i fören inte var riktigt stängd. Det var något fel. Den yttre porten var stängd, men den inre var inte riktigt tillsluten, fortsätter Henrik Sillaste.

Strax därefter fick fartyget slagsida. Henrik Sillaste tog sig upp och ut på övre däck och ut genom en skorsten.

KRAFTIGT NEDKYLDA

De skadade har bland annat förts till Huddinge sjukhus, söder om Stockholm, till Mariehamn på Åland och till Åbo i Finland.

Alla som har räddats har varit kraftigt nedkylda efter att ha legat flera timmar i det 15-gradiga vattnet. Sjuksköterskan Katarina Hult-Langton fanns med i den helikopter som förde sju överlevande och en död till Huddinge sjukhus. Synen som mötte henne var fruktansvärd och obeskrivlig: – Jag såg en massa flytvästar och flottar. Jag såg folk som flöt i vattnet. Jag såg levande människor och jag såg döda. Jag såg också tomma flytvästar överallt.

En av de män som Katarina Hult-Langton var med att plocka upp ur havet var död. Av de sex andra var fyra kvinnor i yngre medelåldern och två män i 30-års åldern.

SMHI levererade en specialprognos till Estonia inför resan. I prognosen förutsågs en storm och vågor på upp till fem-sex meter. – Sådant här väder inträffar ett par gånger per år, säger Svante Andersson, chef för SMHI:s marina avdelning. En möjlig orsak till olyckan kan vara en lastförskjutning, menar byrådirektör och sjökapten Sten Andersson vid sjöfartsverket.

90 METER DJUPT

Fartyget sjönk 20-30 sjömil sydost om finska Utö. Det är 90 meter djupt på olycksplatsen, en grundstötning som kan förklara olyckan är därmed utesluten.

Vid Estlines terminal i Frihamnen i Stockholm finns en krismottagning dit anhöriga till passagerarna på olycksfärjan kan vända sig.

Estonia är en kombinerad Bil- och passagerarfärja som ägs av Estline som i sin tur ägs av Estniska staten och det svenska rederiet Nordström & Thulin. Estonia har tidigare hetat Viking Sally och har trafikerat Östersjön i flera år. Färjan byggdes 1979 i Papenburg i Tyskland.

Svenska försvaret har ställt alla tillgängliga helikoptrar till förfogande för färjeolyckan i Finland. Statsminister Carl Bildt beslutade på onsdagsmorgonen om allmän sorgeflaggning på alla statliga byggnader i Sverige och han uppmanade också allmänheten att hala flaggorna på halv stång.

I Estland och Finland har onsdagen utlysts till allmän sorgedag.

Tidigt ikväll var de nya siffrorna följande: 801 döda/saknade, de flesta svenskar. – bara 101 människor har räddats efter färjekatastrofen i Östersjön.

Estlines trafikchef Carl Gustaf Åkerhielm ville på onsdagseftermiddagen inte kommentera vittnesuppgifterna om att en av luckorna i fartyget Estonias för var öppen. Han känner inte heller till att sjöfartsverket skulle ha genomfört en inspektion av Estonia i Tallins hamn på tisdagen.

Viking Lines färja Mariellas ankomst till Stockholm från Helsingfors kommer på grund av det hårda vädret försenas till 22.30, i stället för den angivna tiden 21.00.

- Sökandet fortsätter tills det blir mörkt. Då tar vi ställning till om vi ska fortsätta. Det har i alla fall ännu inte tagits något beslut om att vi ska avbryta sökandet, säger Kai Laakso, premiärlöjtnant vid finska kustbevakningen i Åbo till TT.

Han tror nu att allt hopp om att finna ytterligare överlevande är ute. Sedan middagstid har ingen ytterligare överlevande påträffats. – Det är svårt att tro. Det måste vara ett mirakel i så fall, säger Laakso.

Han vill inte spekulera i orsaken. Det får undersökningsgruppen svara på när den är klar, säger han. – Det enda som vi vet med säkerhet är att Estonia hade black-out, det vill säga strömmen hade gått, när de första och enda gången meddelade sig med oss.

Nödanropet nådde sjöräddningscentralen kl O1.24 (lokal tid) natten till onsdag.

En av de överlevande från färjekatastrofen är Sara Hedrenius, 20 år, från Stockholm. Hennes mamma Maria har talat med henne i telefon från sjukhuset i Mariehamn, där hon vårdas. – Hon mår bra och lät glad och vanlig på rösten. Men bakom detta finns naturligtvis massor av andra känslor som kommer fram senare. Hon har bara fragmentariska minnesbilder från vad som hänt under natten, säger Maria Hedrenius till TT. Sara hade inte fått tag i någon hyttplats på färjan, utan sov på en bänk på däck. – I den här situationen var det säkert en fördel, säger hennes mamma. – Jag vet inte om hon sedan hoppat eller kastats i sjön av vinden eller något annat, men hon hamnade i vattnet och svimmade. Hon fastnade med foten i ett rep som om jag förstod rätt var kopplat till en flotte. Till slut kom hon upp på flotten, berättar Maria Hedrenius.

Sara hade ingen klar minnesbild av hur länge hon befunnit sig i vattnet eller i flotten. Hon räddades på morgonen och fördes till sjukhus på Åland. – Jag fick telefon vid 08-tiden på onsdagen och fick veta att Sara överlevt.

Sara berättade att hon sett döda flyta i vattnet omkring sig. Maria frågade sin dotter om hon varit rädd. – Svaret blev ”nej, bara när jag höll på att drunkna”. Hon har varit i en annan verklighet, som vi som inte varit med inte kan förstå helt, säger Maria Hedrenius. Hennes känslor var blandade på onsdagskvällen. – Det som hänt är fruktansvärt och vi berörs alla av det. Det ger ett nytt perspektiv på livet att gå igenom något sådant här. Men mitt i det tragiska är vi naturligtvis lyckliga över att vårt eget barn klarat sig, säger hon.

Den finska haverikommissionen vågade på onsdagskvällen inte uttala sig om vad som orsakade katastrofen. Klart är dock att mycket talar mot teorin om en lastförskjutning. Det blir nu vittnesmålen från de överlevande och bilderna från robotkamerorna som fäller avgörandet. – Nu ska vi ta med ritningar på båten till sjukhuset och få exakt kunskap, säger Kari Lehtola, ordförande i kommissionen, till TT.

Han hör till dem som tvivlar en aning på teorin om lastförskjutning. Lehtola tar pennan från TT:s utsände och ritar i reporterblocket upp hur Estonias lastrum ser ut med en tjock, längsgående mellanvägg genom hela fartyget. Det bör ha förhindrat de tunga lastbilarna och de andra fordonen att komma på drift, anser han. – Det är inte möjligt att hela lasten har förflyttat sig från den ena sidan till den andra.

Den ryska nyhetsbyrån Interfaxs korrespondent i Tallinn rapporterade på onsdagen att den estniska regeringens katastrofkommitté inlett en rättslig förundersökning för att ta reda på om något brott begåtts i samband med katastrofen. – Ansvariga för katastrofen kan komma att åtalas enligt estnisk lag för att ha brutit mot marina säkerhetsföreskrifter och som lett till stora förluster av människoliv, sade en estnisk polisman till nyhetsbyrån Itar-Tass. Enligt Itar-Tass riskerar den som befinns skyldig minst tio års fängelse.

SVENSKA DYKARE

Interfax uppgav också att chefen för Estlines biljettkontor i Tallinn, Mikkel Tross, inte kunde bekräfta de uppgifter om antalet ombordvarande som publicerats i Finland och Sverige. Enligt Interfax sade Tross att besättningen på Estonia hade uppgått till 189. Interfax skrev vidare att svenska dykare skulle gå ned till vraket så fort vädret tillåter. Vissa experter utesluter inte möjligheten av att det kan finnas levande människor i luftfickor i det sjunkna fartyget.

7. Datum/tid: 1994-09-29 11:49:00

REDERICHEFEN: OMÖJLIGT ATT PORTARNA ORSAKAT OLYCKAN

TALLINN (TT-Reuter)

Chefen för Estline sade på torsdagen att katastrofen med rederiets färja Estonia omöjligt kan ha orsakats av fel på bilportarna.

- Det är en mycket märklig olycka, sade rederichefen Johannes Johanson i en telefonintervju med nyhetsbyrån Reuter. – Jag är säker på att färjans portar inte kan ha orsakat olyckan, sade han efter att ha konstaterat att det är för tidigt att säga något bestämt ännu.

En besättningsman sade i onsdags att vatten flöt in genom portarna och en svensk inspektör sade att man funnit fel på tätningen av en ramp strax innan Estonia lämnade Tallinn. – Teoretiskt skulle hon inte alls kunna sjunka. Alla färjor är byggda så att det är praktiskt taget omöjligt, sade Johanson i telefonintervjun.

Det har spekulerats kring någon undervattenskollision eller explosion, men Johansen sade att orsaken inte kommer att klarläggas förrän dykare har undersökt färjan nere på botten.

Angående teorin att last börjat halka omkring, sade Johansen att det är möjligt, men att något sådant inte kan få en färja att sjunka på 10-15 minuter.

Reuter intervjuade också en passagerare, 19-årige estländaren Aundus Maidre på sjukhus i Åbo, som berättade att han hörde oväsen som av fallande lastbilar innan Estonia fick slagsida. – Jag sprang uppför trapporna, förbi bildäck, och såg vatten forsa in. Det kom väldigt fort, sade han.

8. Datum/tid: 1994-09-29 14:26:00

YTTERLIGARE DÖDA FUNNA EFTER FARTYGSKATASTROFEN

STOCKHOLM (TT)

På torsdagsmorgonen påträffades ytterligare 7 döda kroppar i havet utanför finländska Utö där fartyget Estonia sjönk. Därmed steg siffran över antalet hittade döda från 58 till 65. Mer än 700 saknas fortfarande.

Hur många passagerare som var ombord när färjan sjönk varierar, men en siffra säger 902. Men hur många som omkommit av dom vet man ej, men vissa säger runt 800.

Det polisen och räddningsledningen än så länge har att utgå ifrån är preliminära passagerarlistor. Man väntar på att få en mer trovärdig passagerarlista levererad från Estland inom kort.

På torsdagsmorgonen intensifierades räddningsarbetet i olycksområdet där Estonia sjönk natten till onsdagen.

Vid 10.30-tiden på torsdagen hittade sjöräddningen i Åbo 7 döda passagerare i vattnet. De transporterades med helikopter till finländska Utö för identifiering.

Rättsläkarna på Utö vill att anhöriga till saknade personer skickar in tand- eller hårborstar till polisen på hemorten. Sedan skickas de vidare till Helsingfors där man med hjälp av DNA-teknik ska identifiera de döda.

I havet driver fortfarande livbåtar och flottar som flutit iväg långt från olycksplatsen. Men hoppet om att finna ytterligare passagerare i livet är minimalt. Under hela natten fortsatte spaningarna efter överlevande. Finländska och estniska fartyg sökte igenom havet. I gryningen sattes finländska och svenska helikoptrar in i sökandet. Vädret i området är mycket bättre än under onsdagen. Sikten var god vid lunchtid och det blåste bara måttligt. Under torsdagen kommer räddningsstyrkorna att försöka lokalisera vraket. I sökandet kommer robotar med undervattenskameror att användas.

Räddningsledaren Raimo Tiilikainen tror att många omkomna kommer att bli kvar i vraket: – Kanske det vore bäst att låta det bli deras grav.

31 till Södersjukhuset

Många av de passagerare som räddades med bara lättare skador har fått lämna de sjukhus där de har vårdats i Finland, Sverige och på Åland.

Av de 31 passagerare som kom till Södersjukhuset med färjorna Mariella och Silja Europa på onsdagskvällen var ingen allvarligt skadad. 13 av dem var svenskar, 17 ester och en var lettisk medborgare.

Södersjukhuset inrättade en krisgrupp med vårdpersonal, psykologer och kuratorer. Under natten har gruppen givit stöd åt ett hundratal anhöriga till dem som har överlevt katastrofen.

10 av de räddade hade redan lämnat sjukhuset på torsdagsförmiddagen. – De patienter som är kvar är i dag är sorgsna, säger Sören Carlsson, vårdadministratör på sjukhusets akutmottagning. När de kom till sjukhuset var de chockade och utmattade av vad de hade varit med om. Något som nu förbytts i sorg. – En av dem har upptäckt att han förlorat tio vänner vid olyckan.

Polisen i Åbo uppgav vid en presskonferens på torsdagseftermiddagen att enligt den passagerarlistan för Estonia som nu estniska inrikesministeriet tagit fram, uppgick antalet resenärer till 1 040. Ökningen beror bland annat på att folk fortsatt höra av sig och lämna nya uppgifter om vilka som varit med.

Någon komplett och trovärdig passagerar- lista har ej kunnat presteras av rederiet.

Sammanlagt 65 döda har hittats, de senaste sju hittades under torsdagsförmiddagen nära platsen för förlisningen. Antalet räddade har stigit till 140 personer, två utöver torsdagsmorgonens lista. Dessa fanns ej med på den passagerarlista Åbopolisen då arbetade med. Antalet saknade uppgår enligt Åbopolisen till 835.

På torsdagseftermiddagen började militären på Utö att transportera kistorna med offren efter Estoniakatastrofen. De fördes ombord på en färja för transport till Åbo och Helsingfors. Pappkistorna transporterades ner till hamnen på en täckt lastbil. En och en bars kistorna ombord, under värdiga former och utan överdriven brådska.

Runt omkring stod militärer och civila och stämningen var tung. I hamnen var ljus tända.

När alla 45 kistor kommit ombord spelade musiker ur den finska flottan två musikstycken: Axel von Kothens bön och en psalm.

Nästan alla passagerare från fartyget Estonia som vårdades på Södersjukhuset i Stockholm hade lämnat sjukhuset vid 15-tiden på torsdagen.

Av de 31 patienterna fanns endast två svenskar och en estnisk medborgare kvar för medicinsk vård. Ingen av dem har några svårare skador, enligt sjukhusledningen.

Förutom svenskar fanns det 17 estniska passagerare på sjukhuset under natten. 16 av dem har under torsdagen flyttats över till en avdelning för psykiatrisk vård på Södersjukhuset. Där får esterna fortsatt vård och stöd. – Estniska ambassaden i Stockholm är också inkopplad för att bland annat ordna hemresorna åt sina landsmän, säger Berit Oscarsson, informationschef på Södersjukhuset.

Rättsläkaren Antti Jääskeläinen säger att identifieringsarbetet är svårt, eftersom man i Finland inte har den kompletta passagerarlistan.

De 1 040 namnen finns på en lista som kommer från estniska inrikesministeriet. Ökningen beror bland annat på att folk fortsatt höra av sig och lämna nya uppgifter om vilka som varit med.

De 65 återfunna dödsoffren ska föras till Helsingfors universitetssjukhus för identifikation. En särskild grupp har bildats med experter från Sverige, Finland och Estland. De har börjat samla in fakta om de saknade och begärt mer material från de olika länderna. – Referensmaterialet består av bland annat tandläkarkort och röntgenbilder, berättar läkaren.

Arbetet med identifiera de hittills återfunna dödsoffren påbörjas under torsdagseftermiddagen och beräknas ta bortåt tio dagar.

Det finns 63 överlevande på sjukhus i Finland och de flesta av dem får åka hem under torsdagen. Bara tolv patienter blir kvar på sjukhus över natten. Det framgick på torsdagseftermiddagen inte hur många av dessa som var svenskar.

EKOLODNING

Vad gäller lokalisering av vraket säger Raimo Tiilikainen, chef för i kustbevakningen central i Åbo: – Vi har vädret emot oss och vi har inte kunnat börja sökandet efter fartyget i dag.

På fredagen, om vädret är bättre, hoppas de kunna ge sig ut med fartyget Suunta och leta med hjälp av sonar och ekolodning.

Från Suunta släpper man ned en robot kallad ROV. Farkosten är obemannad, men bär fem kameror och manövreras genom monitorer uppifrån ytan.

Så snart Estonia är lokaliserat har man för avsikt att fotografera vraket. Kommendörkapten Juhani Toikka säger att man därigenom hoppas kunna se vad som orsakade olyckan. – Jag tror inte att det går att få upp några kroppar, varken med hjälp av dykare eller genom att använda robotar. Utrustningen finns på plats i Åbo.

Ett Herculesplan var vid 15.30-tiden på väg till Åbo för att hämta hem 14 lindrigt skadade svenskar till Sverige, uppger SOS- -centralen i Stockholm för TT.

Herculesplanet startade från Såtenäs flygflottilj i Lidköping med bland annat en flygläkare ombord och beräknas landa i Åbo 16.30 svensk tid.

I Åbo väntar de skadade på att få flygas hem. De har kontakt med den svenska krisgrupp på 2 läkare, en kurator och en psykolog som sedan ett dygn finns på plats i Åbo. Krisgruppen följer med de 14 svenskarna i planet tillbaka till Sverige. Klockan 18 beräknar SOS-centralen att Herculesplanet med de överlevande landar på Arlanda flygplats norr om Stockholm. Två ambulanshelikoptrar hämtar under torsdagseftermiddagen hem sex överlevande efter fartygskatastrofen från sjukhuset i Mariehamn på Åland.

Ambulanshelikoptrarna beräknas landa på Arlanda strax efter Herculesplanet från Åbo.

9. Datum/Tid: 1994-09-29 18:39:00

ANTALET OMKOMNA I FARTYGSKATASTROFEN FORTFARANDE OKLART

STOCKHOLM (TT)

Överlevande svenskar från färjekatastrofen som förts till finska sjukhus började på torsdagseftermiddagen flygas hem till Sverige. Sökandet efter döda i olycksområdet fortsatte hela dagen. På eftermiddagen hade sammanlagd 65 kroppar hittats. Exakta dödstalet var på torsdagseftermiddagen ännu osäkert.

Under hela natten spanade finska och estniska fartyg efter överlevande. I gryningen sattes finländska och svenska helikoptrar in i sökandet Livbåtar och flottar som flutit iväg långt från olycksplatsen drev då fortfarande omkring. Men hoppet om att finna ytterligare passagerare i livet var minimalt. Vädret i området förbättrades under dagen. Sikten var god vid lunchtid och det blåste måttligt.

Vid 10.30-tiden hittade sjöräddningen i Åbo sju döda passagerare i vattnet. De transporterades med helikopter till finländska Utö för identifiering.

Letande fortsatte hela dagen med fem fartyg och fyra helikoptrar till det mörknade. På fredagen trappas sökandet efter kroppar ner.

KVAR PÅ SJUKHUS

Enligt Åbopolisen hade antalet räddade stigit med två personer till 140 – siffran gäller torsdagseftermidagen. De fanns inte med på den passagerarlista som polisen arbetat med. Enligt polisen var siffran över saknade personer på torsdagseftermiddagen 835.

Av de 63 överlevande som vårdats på sjukhus i Finland kunde alla utom 12 skrivas ut under torsdagen.

Av de 31 patienter som vårdats på Södersjukhuset fanns på torsdagen bara tre kvar för medicinsk vård. Ingen av dem är allvarligt skadad.

Av räddade på Södersjukhuset är 16 estländare. De har flyttats över till en psykiatrisk avdelning. Den estniska ambassaden arbetar med att hjälpa dem med hemresa till Estland.

SVÅRT IDENTIFIERINGSARBETE

Rättsläkaren Antti Jääskeläinen säger att identifieringsarbetet blir svårt. Det finns 1 040 namn från en lista på uppdrag av Estlands Regering. Ökningen beror bland annat på att folk fortsatt höra av sig och lämna nya uppgifter om vilka som varit med. Någon komplett och trovärdig passagerar- lista har ej kunnat presteras av rederiet

De 65 återfunna dödsoffren ska föras till Helsingfors universitetssjukhus för identifikation. En särskild grupp har bildats med experter från Sverige, Finland och Estland. De har börjat samla in fakta om de saknade och begärt mer material från de olika länderna. – Referensmaterialet består av bland annat tandläkarkort och röntgenbilder, säger Jääskeläinen.

Arbetet med identifiera dödsoffren påbörjas på torsdagen och beräknas ta bortåt tio dagar.

På eftermiddagen började militären på Utö att transportera kistor med offer till Åbo och Helsingfors. Pappkistorna transporterades ner till hamnen på en täckt lastbil. En och en bars kistorna ombord på en färja, under värdiga former och utan överdriven brådska. Runt omkring stod militärer och civila och stämningen var tung. I hamnen var ljus tända.

När alla kistor kommit ombord spelade musiker ur den finska flottan två musikstycken: Axel von Kothens bön och en psalm

EKOLODNING

Lokaliseringen av vraket kunde inte påbörjas som planerat på torsdagen. – Vi har vädret emot oss och vi har inte kunnat börja sökandet efter fartyget i dag, sade Raimo Tiilikainen, räddningschef i Åbo.

Om vädret förbättras på fredagen hoppas de kunna ge sig ut med fartyget Suunta och leta med hjälp av sonar och ekolodning.

Från Suunta släpper man ned en robot kallad ROV. Farkosten är obemannad, men bär fem kameror och manövreras genom monitorer uppifrån ytan.

Så snart Estonia är lokaliserat har man för avsikt att fotografera vraket. Kommendörkapten Juhani Toikka säger att man därigenom hoppas kunna se vad som orsakade olyckan. – Jag tror inte att det går att få upp några kroppar, varken med hjälp av dykare eller genom att använda robotar. Utrustningen finns redan på plats i Åbo.

På Åbo polisstation finns ständigt tre personer i tjänst för att svara på samtal från oroliga. Marina Toivonen är en av de poliser som tar emot samtal från allmänheten. – I början ringde de för att få veta om deras anhöriga fanns på listan över överlevande. Men nu ringer de för att fråga om kropparna är identifierade, säger hon.

Det polisen har att gå efter är dels listan, och – vilket skapar förvirring – en passagerarlista, som alltjämt ändras: – För en stund sedan var det en flicka som ringde och berättade att hon hade köpt en biljett i sitt eget namn, men att det var en kompis som åkte på biljetten, berättar Marina Toivonen för TT:s utsände på torsdagskvällen. Sådana uppgifter måste kontrolleras och det blir inte lättare av att det är tre länder inblandade. När det ringer anhöriga, uppmanar polisen dem att skicka in saker som gör att man kan identifiera saknade.

I Åbo finns nu också släktingar till saknade, som hoppas på visshet. De som anlänt är finländska släktingar till ester som tros ha omkommit.

Antalet befarade dödsoffer för Estoniakatastrofen ökade ytterligare på torsdagskvällen. Den passagerarlista som den estniska regeringen tagit fram och som räddningsledningen i Åbo utgår från omfattar 1 040 namn. – Ökningen beror bland annat på att folk fortsatt höra av sig och lämna nya uppgifter om vilka som varit med och att barn inte registrerats och räknats in tidigare, förklarade Estlands inrikesminister Heiki Arike på en presskonferens i Tallinn.

Arike är missnöjd med informationsflödet från Sverige och Finland. – Vi var tvungna att sända vår transportminister Andi Meister till Åbo i dag för att se vad som fattades. Det var nästan omöjligt att få besked över telefon om någonting. Som exempel nämndes att det första planet med elva överlevande ester som kom från Stockholm anmäldes så sent att esterna knappt hann ordna fram bussar till flygplanet. – Men jag vill samtidigt tacka Finland och Sverige för ett storartat räddningsarbete tillade Arike.

KAPTENEN ÄR BORTA

I onsdags fanns uppgifter att den ena av Estonias kaptener, Aavo Piht, skulle ha räddats. På torsdagen var den uppgiften tyvärr inte längre säkert sann. – Vi har nu inga spår efter honom, varken i Finland eller i Sverige, säger estniska sjöfartsverkets chef kapten Kalle Pedak. Vi har sökt via alla tänkbara kanaler men utan resultat.

Även Estline förklarade på en presskonferens i Stockholm på torsdagen att man förgäves försökt komma i kontakt med kaptenen. – Vi ska givetvis utreda hur hans namn kunde hamna bland de överlevande, säger Arike.

Arike försäkrade att han också ska ta reda på varför det har varit så stora skillnader i passagerarlistan. – De oregistrerade barnen är en del, säger han. Flera människor tycks dessutom ha rest på biljetter som köpts i en annan persons namn, säger Arike.

10. Datum/tid: 1994-09-29 21:58:00

FLERA OLYCKSTILLBUD MED BOGPORTAR PÅ FÄRJOR

STOCKHOLM (TT)

Det har förekommit långt fler olyckstillbud med bogportar av den typ som fanns på m/s Estonia än vad som tidigare varit känt.

Kommunikationsminister Mats Odell träffar på fredagen företrädare för sjöfartsverket för att få mer information om tillbuden.

Under torsdagen rådde fortfarande oklarhet om hur många som mist livet i färjekatastrofen – men fler än 900 befarades ha omkommit.

Odell har kallat till sig sjösäkerhetsdirektör Bengt Erik Stenmark för att få information om de nya uppgifterna om tidigare olyckstillbud med färjor av Estonias konstruktion. Enligt Stenmark har omfattningen av incidenter med bogportar av samma typ som fanns på Estonia varit större än vad som tidigare uppgivits. Det skrev Stenmark i brev till sina regionala överinspektörer på torsdagen. I Aktuellt på torsdagskvällen sade Stenmark att det rör sig om sex incidenter. En av dem, i södra Östersjön, betecknade han som ”mycket allvarlig”. En annan var också allvarlig och gällde en Finlandsfärja.

Omöjligt bärga? Flera bärgningsexperter uttalade sig på torsdagen skeptiskt om bärgning av Estonia. De vill först och främst veta hur vraket ligger på Östersjöns botten och det kan bli avgörande för om en hittills aldrig skådad insats av detta slag överhuvudtaget blir av.

Visar det sig att Estonia ligger upp och ned kan det sannolikt uteslutas att bärgning eller sökande av omkomna genomförs. Riskerna är alltför stora.

Den första uppgiften blir att lokalisera Estonia och fotografera vraket. Det kan ge vissa besked om vad som orsakade olyckan.

SVART LÅDA

En svart låda, liknande den som finns på varje passagerarflygplan, kunde vara till stor hjälp för utredarna av fartygskatastrofer.

Lådan finns redan, framtagen av Lloyds i London, men någon internationell överenskommelse om att fartyg måste vara utrustade med en sådan finns inte.

Enligt Johannes Palmgren, chef för sjöfartsverkets utredningssektion, är det främst ekonomiska skäl som gjort att ingen överenskommelse kunnat nås i den internationella sjöfartsorganisationen IMO. – En låda – konstruerad och placerad så att den flyter upp efter ett haveri – blir mycket dyr, flera miljoner kronor, säger han.

BÄTTRE LISTOR

Den gemensamma estniska, svenska och finländska haverikommissionen började på torsdagen höra överlevande ur besättningen på Estonia. Det blir kommissionens sak att fastställa olycksorsaken.

En av de saker som skall undersökas är hur man skall kunna få passagerarlistor att fungera bättre än i fallet Estonia. Under hela fredagen fortsatte fartyg och helikoptrar att spana efter överlevande.

Livbåtar och flottar som flutit iväg långt från olycksplatsen drev då fortfarande omkring. Men hoppet om att finna ytterligare passagerare i livet var minimalt. På fredagen trappas sökandet ner.

OSÄKERT ANTAL

Enligt polisen i Åbo var siffran över saknade personer på torsdagseftermiddagen 835. Vid den tidpunkten hade 65 personer hittats döda.

Dödssiffran skulle därmed bli 900. Men det råder ännu osäkerhet. På torsdagskvällen kom uppgifter från Estland som tyder på att siffran fortfarande kan stiga. Enligt Åbopolisen hade antalet räddade på torsdagseftermiddagen fastställts till 140. Överlevande svenskar från färjekatastrofen som förts till finländska sjukhus började på torsdagseftermiddagen flygas hem till Sverige.

ÄNGLAR OCH BLODBAD

Två av dem som överlevde katastrofen var Kent Härstedt och Sara Hedrenius. Deras förklaring: – Änglarna var på vår sida.

Medan meterhöga, iskalla vågor sköljde över gruppen på flotten höll de båda om varandra för att hålla värmen. Andra blev vita i ansiktet, började yra, slita av sig kläderna och dö. – Innan vi hoppade i vattnet bestämde vi oss, Sara och jag, att vi skulle äta middag i Stockholm när vi kom dit. ”Rena blodbadet”, så beskriver en överlevande stora salongen ombord på Estonia när färjan kantrade. – Barn och kvinnor springer i panik. Många faller som på en halkbana och kastas handlöst mot väggarna, säger Carl Övberg, 42- -årig affärsman från Stockholm, till TT i finländska Ekenäs.

Samma flotte blir Övbergs och 60-årige Vilho Itärantas räddning. – Efter tio minuter lyckas en kille hjälpa mig upp. Det är alldeles fullpackat i flotten. Den är halvfylld med vatten. Många kryper över i flotten intill. Till slut är vi bara fem kvar.

Flottens tak blåser sönder och de överlevande tvingas stå på knäna för att hålla sig uppe över vattenytan. – Den där flickan som hjälpte mig,Hon orkade inte. Hon dog en timme innan räddningen, säger Vilho Itäranta.

10. Datum/tid: 1994-09-29 22:32:00

ESTONIA HADE MER ÄN 1000 PASSAGERARE

STOCKHOLM (TT)

Antalet dödsoffer i Estoniakatastrofen kan vara 900, enligt uppgifter sent på torsdagskvällen. Då ändrades siffran över antalet passagerare på den estniska regeringens lista till 1 040, drygt 100 fler än som angivits tidigare. – Ökningen beror bland annat på att folk fortsatt höra av sig och lämna nya uppgifter om vilka som varit med och att barn inte registrerats och räknats in tidigare, förklarade Estlands inrikesminister Heiki Arike på en presskonferens i Tallinn.

Det polisen har att gå efter är dels listan, och – vilket skapar förvirring – en passagerarlista, som alltjämt ändras: – För en stund sedan var det en flicka som ringde och berättade att hon hade köpt en biljett i sitt eget namn, men att det var en kompis som åkte på biljetten, berättar Marina Toivonen för TT:s utsände på torsdagskvällen. Sådana uppgifter måste kontrolleras och det blir inte lättare av att det är tre länder inblandade. När det ringer anhöriga, uppmanar polisen dem att skicka in saker som gör att man kan identifiera saknade.

Sådana saker måste kontrolleras och det blir inte bättre av att det är tre länder inblandade. När anhöriga ringer uppmanar polisen dem att skicka in saker som kan underlätta identifieringen av de saknade.

Heiki Arike är missnöjd med informationsflödet från Sverige och Finland. – Vi var tvungna att sända vår transportminister Andi Meister till Åbo i dag för att se vad som fattades. Det var nästan omöjligt att få besked över telefon om någonting. Som exempel nämndes att det första planet med elva överlevande ester som kom från Stockholm anmäldes så sent att esterna knappt hann ordna fram bussar till flygplanet. – Men jag vill samtidigt tacka Finland och Sverige för ett storartat räddningsarbete tillade Arike.

I onsdags fanns uppgifter att den ene av Estonias två kaptener, Aavo Piht, skulle ha räddats. Men uppgiften verkar inte stämma. – Vi har inga spår efter honom, varken i Finland eller i Sverige, säger estniska sjöfartsverkets chef kapten Kalle Pedak. Vi har sökt honom genom alla tänkbara kanaler utan resultat.

Av de 63 överlevande som vårdats på sjukhus i Finland kunde alla utom 12 skrivas ut under torsdagen.

Endast tre patienter av de 31 som vårdats på Södersjukhuset fanns på torsdagen kvar för medicinsk vård. Ingen av dem är allvarligt skadad.

Av räddade på Södersjukhuset är 16 estländare. De har flyttats över till en psykiatrisk avdelning. Den estniska ambassaden arbetar med att hjälpa dem med hemresa till Estland.

När arbetet vid haveriplatsen avbröts sent på torsdagskvällen hade 91 kroppar hittats.

Rättsläkaren Antti Jääskeläinen säger att identifieringsarbetet blir svårt. På universitetssjukhuset kommer en speciell informationscentral att upprättas.

11. Datum/tid: 1994-10-02 11:59:00

DE FÖRSTA NAMNEN PÅ ESTONIA-OFFREN KLARA OM EN VECKA

ÅBO (TT)

På universitetssjukhuset i Helsingfors väntar 99 omkomna från Estonia-olyckan på identifiering. En grupp på 55 personer arbetar med att ge offren namn. – Vi hoppas att bli klara med de första namnen om en vecka, säger överintendent Tuovo Kuhla vid Helsingforspolisen till TT.

Ytterligare en avliden kommer att flygas till Helsingfors från Huddinge sjukhus i Stockholm.

Det totala antalet kroppar funna fram till på lördagseftermiddagen var därför 100 stycken. Den storm som rått under lördagen har gjort det svårt att hitta fler dödsoffer, konstaterar Tuovo Kuhla, som är ordförande i identifieringsgruppen. Gruppen koncentrerar sig därför på dem som kunnat bärgas hittills. I Universitetssjukhusets bårrum finns 150 platser och antalet döda tros vara 900. På lördagskvällen hade 22 av dödsoffren obducerats.

UNDERSÖKER FÖREMÅL

Samtidigt med obduktionerna håller en grupp poliser på med teknisk undersökning av de kläder och ägodelar som hittats på de omkomna och i havet. – Vi har fått in massor av föremål, säger Tuovo Kuhla. En tredje grupp bland dem som arbetar med identifieringen bearbetar det material som anhöriga till troliga offer uppmanas att skicka in. Materialet kan till exempel vara fotografier, tandkort och röntgenbilder. Även kammar och tandborstar som tillhört offren kan vara användbara. På dem kan det vara möjligt att hitta spår av hår eller kroppsvätskor, som kan användas i en DNA-analys. – Sedan skall var och en av kropparna jämföras med det material vi fått in om de 801 saknade personer som finns på passagerarlistan, säger rättsläkare Antti Jääskeläinen i Åbo. – Detta är ett omfattande arbete.

SKA SLIPPA RESA

På detta sätt försöker identifieringsgruppen att slippa kalla in anhöriga. – Vi vill inte att de skall behöva resa hit, titta på över 100 kroppar och kanske ändå inte känna igen någon, säger rättsläkare Antti Jääskeläinen.

Tuovo Kuhla tror att de första offren kan anges om en vecka. Inom identifieringsgruppen vill man dock undvika att lämna någon mer exakt tidpunkt. – Alla anhöriga vill ha svar så snabbt som möjligt och om alla ringer samtidigt blir det kaos, säger Antti Jääskeläinen.

På lördagskvällen saknades fortfarande 801 personer på Estonias passagerarlista, som på lördagen innehöll 1 040 personer varav 189 tillhörde besättningen. Antalet räddade var 139.

PETER WALLBERG/TT

12. Datum/tid: 1994-10-03 17:25:00

137 ÖVERLEVDE FÄRJEKATASTROFEN

ÅBO (TT)

De senaste officiella siffrorna från Estoniakatastrofen är 137 överlevande, 93 funna döda och 810 saknade. Tidigare siffror om att 140 överlevde har man tvingats ändra. Två personer hade dubbelräknats och en person har avlidit på sjukhus.

Rättsmedicinska institutionen vid Helsingfors universitet hade på måndagen 92 offer från Estoniakatastrofen inne för identifiering. En av de döda fördes till Huddinge sjukhus efter förlisningen.

Ett 100-tal personer har engagerats i Finland för arbetet med identifieringen.

Så snart en omkommen har identifierats och de anhöriga underrättats så tillkännages namnet, sade Kaj Engström, informationsansvarig inom den grupp som arbetar med identifieringen.

På måndagen hade ännu inget offer identifierats med säkerhet i Helsingfors.

13. Datum/tid: 1994-10-07 12:00:00

”MINST 40 FRIPASSAGERARE PÅ ESTONIA”

HELSINGFORS (TT:s korr)

- Estonias passagerarlista är bristfällig och utgör inte någon grund för identifiering av offren, säger Kaj Engström, informatör för ID-gruppen i Helsingfors. Enlig tidningen iDAG kan det ha funnits över 40 fripassagerare ombord på katastroffärjan.

Tidningen hänvisar till uppgifter från besättningsmän ombord på färjan och Kaj Engström. – Jag har sagt att man kan anta att ett tiotal fripassagerare kan ha funnits ombord, säger Kaj Engström till TT, men tillägger att man inte bör dra några som helst slutsatser gällande eventuella fripassagerare. – Jag kan inte med säkerhet säga att fripassagerare fanns ombord, säger han.

Enligt Engström säger de besättningsmän som hörts att det är möjligt att fripassagerare funnits ombord. Man kan slinka ombord obemärkt och det är också möjligt att anhöriga till någon anställd var på färjan men inte finns på passagerarlistan.

Tidningen iDag hänvisar bland annat till en tidigare anställd som säger att varje anställd haft rätt att ta med sig fem vänner ombord i den mån det fanns plats på fartyget. Kaj Engström säger till TT att ID-gruppen i vilket fall om helst inte kan lita på några passagerarlistor. Han efterlyser en lagstiftning som tvingar rederierna att hålla sig med listor över precis alla ombord.

I Helsingfors fortsätter ID-gruppen sitt arbete. Enligt Kaj Engström blir identifieringen av de första offren klar först i början av nästa vecka.

Han säger att gruppen vill vara så säker som möjligt och att inga fel får ske.

JAN SNELLMAN/TT

Datum/Tid: 1994-10-13 19:53:00

VAR FJÄRDE FÄRJA HADE FEL PÅ BOGVISIRET

GÖTEBORG (TT)

En av fyra undersökta färjor hade sprickor av olika grad i bogvisiren, lika många hade dåliga visirpackningar. Ombord på var femte färja fanns det någon form av fel på indikeringssystemen.

Det framgår av den första preliminära analys som sjöfartsinspektionen gjort av den blixtinspektion av färjor som gjordes efter Estonia-katastrofen.

- Det framgår ganska klart att bogvisiret har en konstruktion som kanske inte har samma säkerhetsmarginaler som resten av fartyget. Det är läge att nu ta ställning till de här konstruktionerna igen, säger Joakim Weyde, på sjöfartsinspektionens fartygstekniska sektion. Han har gjort en snabbanalys av de rapporter som kommit in från inspektionens alla inspektörer runt om i landet. På torsdagen hade 48 färjor rapporterats in, ytterligare några återstår att kontrollera. – Omkring 25 procent av färjorna har och har haft problem med sprickbildningar och annat i visiren i rätt stor utsträckning. Men därmed är det inte sagt att bristerna varit sådana att de skulle kunna åstadkomma ett haveri. – Det verkar som att man inte ägnat tillräckligt mycket intresse för de här konstruktionerna. Profiler är inte nedslipade, det finns raka kanter vilket tyder på att de inte förstått att det här är en del av fartygets vattentäta del. Man har inte ägnat sig lika mycket åt portarna som åt resten av fartyget när man har kontrollerat det i nybyggnadsstadiet. – Det verkar också finnas en gråzon mellan konstruktion och kontroll i det här fallet, säger Weyde och antyder därmed kritik mot både fartygskonstruktörerna och klassningssällskapen som kontrollerar fartygen. – Vi måste få en bättre bild av de olika klassningssällskapens sätt att kontrollera båtarna. Vi måste få klart för oss vilka säkerhetsmarginaler som legat till grund till de här konstruktionerna.

Kan det utmynna i ett förbud mot bogvisirkonstruktion? – Jag tror inte det leder till ett förbud. Men vi måste diskutera både här hemma och internationellt om att ändra de här konstruktionerna så att vatten på lastdäck inte kan få sådana katastrofala effekter. – Antingen måste de byggas om med till exempel flera vattentäta skott på lastdäck eller så får bogportarna tas bort.

Det fanns en hel del brister i indikeringssystemen ombord, lampor som ska lysa rött respektive grönt om bogportarna är öppna eller låsta. Rederierna har tolkat kraven på indikering på olika sätt. – Vissa indikeringssystem är inte riktigt up to date. I en del fall har man inte indikerat regling utan enbart stängning.

Ska samtliga låsreglage (det kan finns uppåt åtta låskolvar) på bogvisiret vara låsta innan indikeringen lyser grönt? – Ja, den är seriekopplad, om en låskolv inte slagit till ordentligt ska det lysa rött, säger Weyde. Enligt din kollega, fartygsinspektör Anders Dahlgren i Göteborg, ska helst varje låskolv kontrolleras manuellt och optiskt eftersom elektroniken bara visar att kolvarna slagit ut men inte om de verkligen greppat. – Det gör de nog om den verkligen gått ut så långt som de ska. Däremot blir det ingen indikation om det uppstår glapp i mekanismen.

Är det önskvärt att man gör en manuell kontroll vid varje avgång att kolvarna verkligen slår till? – Det kan tänkas att det är önskvärt. Men jag tror vi nu måste koncentrera oss på att vi får ett bättre system vid klassningskontrollen. Vi vet för närvarande inte i vilken utsträckning detaljerna röntgas. Röntgen skulle avslöja eventuell utmattning i materialet, säger Weyde. I en fjärdedel av färjorna var det brister i instruktionerna till personalen som kontrollerar stängningen. – Rederierna har olika sätt att skriva sådana instruktioner. Förmodligen finns det instruktioner men i en annan form än vi från början hade väntat oss. De kan finnas beskrivna i befattningsinstruktioner, säger Joakim Weyde. BERTIL ÅKESSON/TT

14. Datum/tid: 1994-10-15 21:10:00

RÖSTERNA FRÅN ESTONIA IDENTIFIERADE

STOCKHOLM (TT)

Besättningsmännen som sände nödanrop från Estonia har identifierats.

Tre sjömän som tidigare har arbetat på fartyget kände igen deras röster.

Det meddelade den finländska haverikommissionen på lördagskvällen.

De tre sjömännen är helt säkra på två av rösterna, berättade de för polisen som på lördagen träffade dem i finländska Nådendal för haverikommissionens räkning. Mannen som gjorde det första mayday-anropet är Andres Tammes, tredje styrman på Estonia.

Senare talade även andre styrmannen Tormi Ainsalu. – Verkligen illa, här ser det nog verkligen illa ut nu, sade Tormi Ainsalu på finska.

SUFFLERADE

Dessförinnan hade han angett fartygets position för Silja Europa. Då hördes i bakgrunden överstyrmannen Johan Hermas röst när han sufflerade Ainsalu. – Sjömännen sade till polisen att de var till 80 procent säkra på att det var Johan Herma, säger Kari Lehtola, chef för den finländska haverikommissionen, till TT. Han reser på söndagen till Tallinn i Estland och tar med sig ljudupptagningarna av nödmeddelandena. Ytterligare försök att identifiera den sufflerande rösten ska då göras. Han säger att identifieringen gör det lättare att kartlägga arbetet på kommandobryggan. – Vi får mer information om hur bryggan var bemannad och vad som hände där.

INGEN SÖKNING

Sökandet efter Estonias bogvisir ligger nere under veckoslutet men återupptas på måndag morgon. Kari Lehtola tror inte att det behövs fler videofilmningar av vraket. – Vi har redan ett över 20 timmar långt material. Men om vi under spaningarna efter bogvisiret hittar någonting särskilt är det mycket lätt att ta videogruppen och ubåtarna till vrakplatsen.

Det är oklart om allt det järnskrot som hittills påträffats verkligen kommer från Estonia. – Det är möjligt att det kommer från något annat. Det finns mycket skrot på bottnen redan sedan kriget, säger Kari Lehtola.

Haverikommissionen har under veckan närmare undersökt färjan Diana II, som under namnet Vironia ska sättas in i trafik mellan Estland och Sverige.

SE PÅ DETALJER

Fartyget, som för närvarande renoveras i Nådendal, är av snarlik konstruktion som Estonia. Med hjälp av Diana II hoppas man därför få klarare bild av hur bogvisiret kunde lossna och vilken möjlighet besättningen haft att upptäcka skadan. – Vi har bland annat tittat i detalj på alla upphängningar, säger Hans Rosengren som ingår i den svenska haverikommissionen.

Han är sjökapten och ska tillföra operativa aspekter i utredningen. – Vi har gått igenom lampor som ska lysa på bryggan och annat som visar om alla låspluggar och sådant gått in. Ritningarna på Estonia överensstämmer dock inte helt med Diana II, vilket ger huvudbry.

FYRA TIMMAR FILM

På haverikommissionens begäran har extra videoupptagningar gjorts på olycksplatsen av bogporten och visirets trasiga fästen. – Men vi har bara hunnit titta på en av fyra timmar film, konstaterar Rosengren.

Bland de bilder utredarna har tillgång till finns inga från insidan. Robotkamerorna går inte att föra in i vraket med hjälp av undervattensfarkosten Sjöugglan. Den närmaste veckan ska den internationella haverikommissionen samlas och se på materialet. Hans Rosengren tror också, eftersom det både finns vittnesuppgifter från sjöfolk ombord på Estonia och iakttagelser från fartyg som rörde sig i närheten, att det ganska väl ska gå att klarlägga om Estonia höll för hög fart.

15. Datum/tid: 1994-10-14 18:31:00

LAG OM PASSAGERARLISTOR KOMMER I VÅR

Det tyska rederiet TT-line och TR-line, med trafik på sträckorna Trelleborg-Travemünde och Trelleborg-Rostock, har passagerarlistor sedan drygt en vecka. Pol-Line, som trafikerar Ystad-Swinoujscie, skall från 1 november registrera samtliga passagerare med namn, ålder och nationalitet. HANS BORÉN/TT

14. Datum/tid: 1994-11-07 20:02:00

IDENTIFIERADE OCH REGISTRERADE SOM DÖDA EFTER ESTONIAKATASTROFEN

STOCKHOLM (TT)

På måndagen redovisade riksskatteverket namnen på 470 svenskar som under den gångna veckan har registrerats som döda i folkbokföringen. Det är personer som polisen med säkerhet vet fanns ombord på Estonia.

Därutöver har 40 svenskar återfunnits döda och identifierats, varav 38 har förts till Sverige. De övriga två har på begäran av de anhöriga förts till Estland respektive Finland för att begravas där.

Man vet alltså nu med säkerhet att 510 svenskar omkommit i Estoniakatastrofen.

Enligt uppgifter till polisen fanns ytterligare några svenskar ombord, personer som inte var med på passagerarlistan. Id- -kommissionen fortsätter att undersöka om dessa verkligen fanns med. Nils G Danielsson, informationsansvarig på svenska id- -kommissionen, hyser goda förhoppningar. – Vi har redan säkrat ytterligare några namn. Och det finns inget som tyder på att vi inte skulle lyckas med alla namnen.

Polisen gör en utredning på varje saknad person där man bland annat förhör anhöriga och talar med personer på den saknades arbetsplats.

Uppgifterna varierar om hur många som var ombord på Estonia då fartyget förliste den 28 september. Enligt passagerarlistorna åkte mellan 1 005 och 1055 personer med. Om det förblir osäkert att någon som saknas fanns med ombord kan de anhöriga ansöka om dödförklaring i tingsrätten. Den kan i så fall ske tidigast två år efter olyckan.

15. Datum/Tid: 1994-11-16 19:51:00

SVENSKA ESTONIAOFFER REGISTRERADE SOM DÖDA

STOCKHOLM (TT)

Nu är samtliga drygt 500 svenska offer för Estoniakatastrofen registrerade som döda.

Riksskatteverket offentliggjorde på onsdagen de sista namnen.

Registreringen i folkbokföringen innebär att de anhöriga slipper vänta i två år på att en dödförklaring ska göras i tingsrätten.

De drygt 500 namnen innefattar de 40 svenskar som återfunnits och identifierats, samt de svenskar som fanns med på passagerarlistan.

Därmed är alla svenskar som fanns ombord registrerade som döda. De 40 återfunna är dessutom dödförklarade på sedvanligt sätt. – Några oklara fall arbetar vi inte med, säger Nils G Danielsson vid polisens id-kommission. Nu vidtar arbetet för den svenska, estniska och finländska polisen att komma fram till hur många som fanns ombord Estonia totalt sett. – Uppgifterna varierar mellan 1 005 och 1 055, vi ska tillsammans försöka fixera ett tal.

15. Datum/tid: 1994-11-23 19:27:00

MAFFIAN FÖRSÖKER FÅ IN FALSKA NAMN PÅ DÖDSLISTOR EFTER ESTONIA

Estniska staten har satsat ett par miljoner för att stödja efterlevande, bland annat de omkring 160 barn som mist den ena eller bägge föräldrarna i olyckan. Pengarna betalas ut månadsvis för att minska risken att de kommer i fel händer. BERTIL ÅKESSON/TT

Datum/tid: 1994-11-30 18:07:00

ERSÄTTNINGSBUD TILL ESTONIAOFFRENS ANHÖRIGA KAN VÄNTAS VID NYÅR

STOCKHOLM (TT)

Ett erbjudande om ersättning väntas bli klart att gå ut till de skadelidande vid Estoniakatastrofen omkring nyår. Det framkom vid ett nytt möte på onsdagen mellan representanter för de anhöriga och försäkringsbolaget Skuld.

De anhörigas ombud får sedan ta ställning till erbjudandet från Skuld. – Det gäller för motparten att få så stor anslutning som möjligt till erbjudandet för att vi skall kunna acceptera det, sade Skulds Sverigechef Douglas Jacobsohn till TT. – Så snart vi har fått erbjudandet accepterat kan vi börja betala ut pengarna.

Skulds erbjudande skall gå både till de överlevande och till anhöriga till de omkomna.

Den internationella stödgruppen för efterlevande och anhöriga efter Estoniakatastrofen anser sig representera en majoritet av de anhöriga.

Enligt Gunnar Bendréus från stödgruppen är 75 procent av de anhöriga och överlevande från 17 länder representerade i den delegation som sköter förhandlingarna med Skuld. Omkring 3 000 personer kräver skadestånd efter Estoniakatastrofen.

Enligt stödgruppen fanns 1 019 personer ombord på Estonia. – Men det lär även ha funnits ett antal estniska fripassagerare ombord. Hur många det var vågar jag inte spekulera om. – Den riktiga siffran på hur många som fanns ombord lär vi nog aldrig få reda på, sade Bendréus. – Om allt går enligt planerna – det är ju en förhandling skall allt vara utbetalt före midsommar. De första utbetalningarna kanske kan ske i april, sade han. HANS BORÉN/TT

16. Datum/tid: 1995-01-10 15:39:00

DYKFÖRETAG BERETT BÄRGA DÖDA FRÅN ESTONIA

GÖTEBORG (TT)

Göteborgs Dykeriteknik är berett att utföra uppdraget att ta upp kroppar från Estonia. – För omkring 30 miljoner kronor kan vi ta upp över 400 kroppar. Och vi kan börja så fort isen försvunnit från området, säger företagets VD Jan Jacobsson till TT.

Idén att bärga kroppar från olycksfärjan Estonia kommer från en av två anhöriggrupper och leder till att motsättningarna mellan grupperna förstärks ytterligare.

Regeringen funderar nu på att genom lag försöka förhindra bärgning av kroppar.

Men det kan bli besvärligt.

Jan Jacobsson har tillsammans med tre andra dykeriexperter anlitats som konsult av en av anhöriggrupperna, Stiftelsen Estoniaoffren och anhöriga (SEA). SEA har hela tiden krävt bärgning av Estonia och gått emot regeringens beslut att inte ta upp färjan eller några kroppar. På tisdagen meddelade SEA att de inom kort kommer med ett förslag om hur kroppar kan bärgas från vraket.

Den andra större anhöriggruppen, Internationella stödgruppen för anhöriga och överlevande efter Estoniakatastrofen, motsätter sig bestämt tanken att bärga kroppar.

”MORALISKT SKÄNDLIGT”

- Det river upp sorgeprocessen igen. Det är framför allt en fråga om gravfrid.

Kropparna faller sönder om man försöker bärga dem. Det går heller inte att få upp alla, säger Gunnar Bendréus i Internationella stödgruppen. Gruppen representerar 70-80 procent av de anhöriga, enligt Bendréus. Kommunikationsminister Ines Uusmann betecknar planerna som tragiska, närmast groteska. – Jag ser framför mig hur det här återupplivar de tragiska upplevelserna för de anhöriga. Det handlar inte om att gå emot lagen eller inte, detta är en handling som är moraliskt skändlig, säger Uusmann. Eftersom vraket ligger på internationellt vatten finns inget hinder för SEA:s planer. Men lagstiftning förbereds av svenska, finländska och estniska regeringarna för att kriminalisera dykningar på olycksplatsen som officiellt förklarats som gravplats.

Enligt Anders Iacobaeus, rättschef på kommunikationsdepartementet, kan lagstiftningen påskyndas om varje lands parlament antar en likalydande proposition.

Ines Uusmann tror att en snabb riksdagsbehandling kan ge ett beslut inom en och en halv månad.

INGA SKRUPLER

Men det kommer inte att räcka. Det handlar om lagändringar som gäller svenska, finska och estniska medborgare och kan inte riktas mot andra. – Vi kan inte ta en utländsk medborgare på internationellt vatten, säger Anders Iacobaeus till TT.

I den FN-konvention som reglerar havens ekonomiska zoner nämns inget om fartygsvrak utan den gäller mineraltillgångar, fiske och liknande. – Om en sådan här bärgning juridiskt ska kunna förhindras så måste ett beslut tas i FN, vad jag har förstått. Det är inget som svenska eller finska regeringen kan göra något åt, säger Jan Jacobsson. TT: Känner du inga moraliska skrupler att genomföra dykningar när en stor grupp anhöriga är emot? – Jag lägger inga sådana aspekter på detta. Vi har fått ett uppdrag att utreda de tekniska förutsättningarna. Och det går. Vill SEA att vi ska göra det, så gör vi det, säger Jacobsson.

Göteborgsföretaget har utfört flera jobb för Statens haverikommission, bland annat efter Tjörnbro-raset. – Förmodligen får ett utländskt dykerifartyg hyras in. Åtta företag, främst utländska, är beredda att göra jobbet, säger Jacobsson.

KAN INTE IDENTIFIERAS

Man vet var kropparna kan finnas i vraket – men däremot inte vilken kropp det är som tas upp. Det är alltså stor risk för att ”fel” kropp tas upp. Operationen beräknas ta sex till åtta veckor. Tolv dykare krävs, varav tre är nere samtidigt i upp till åtta timmar. Jacobsson menar att med rätt teknik kan kropparna tas upp hela. De kommer heller inte att utsättas för luftkontakt, vilket skulle innebära en mycket snabb förruttnelseprocess. – Kropparna kommer hela tiden att ligga i vatten. Men det är bra om dykningarna kommer igång medan det fortfarande är kallt, säger Jan Jacobsson. Bertil Åkesson/TT

Datum/tid: 1995-03-31 17:41:00

KLART MED ERSÄTTNINGEN TILL ESTONIAANHÖRIGA OCH ÖVERLEVANDE

STOCKHOLM (TT)

Ersättningen till de anhöriga och överlevande efter Estoniakatastrofen är nu klar.

Försäkringsbolaget Skuld krävde att 90 procent av de närmast berörda skulle acceptera bolagets erbjudande. Det blev 98 procent, meddelade Skuld på fredagen.

Rederiet, Assuranceforeningen Skuld och de skadelidande är därmed bundna av avtalet.

De skadelidande är indelade i överlevande och nio grupper av anhöriga. Beloppens storlek bestäms av släktskapet till den som omkom i katastrofen.

De överlevande får 150 000 svenska kronor vardera och de anhöriga mellan 40 000 och 1,2 miljoner kronor i ersättning. Erbjudandet har gått till 2 357 personer i 16 länder. Av dessa sade 95 procent ja.

I grupperna 1-4 ingick maka eller make till omkommen och tre grupper av barn, sammanlagt 850 personer. 98 procent av dessa och samtliga 102 överlevande accepterade budet.

SNABB UPPGÖRELSE

- Vi har nu fått bekräftat att det här var ett generöst erbjudande, säger Douglas Jacobsohn, VD för svenska Skuld, till TT. – I stället för att lägga pengarna på advokatkostnader och långa processer ville vi satsa på en snabb överenskommelse med så många som möjligt. Därför gav vi generösa erbjudanden och krävde minst 90 procents anslutning. – Utbetalningarna kommer att påbörjas så snart de skadelidande har bekräftat de beräkningar vi gör i varje särskilt fall. Vi räknar med att utbetalningarna kan göras i maj månad. De överlevande får lika mycket oavsett nationalitet. Anhöriga i Estland får 65 procent av de belopp som anhöriga i Sverige och övriga nordiska länder får.

Det är dock mer än om pengarna skulle räknas om efter löner och levnadsomkostnader i Estland.

Besättningsmedlemmar och deras anhöriga omfattas inte av avtalet med Skuld. – Ersättningar baserade på anställningsavtalen betalas till dessa. Diskussioner om de krav som framförts om ytterligare ersättning pågår och väntas bli klara om några veckor, säger Jacobsohn.

BLIR KOMPENSERADE

Magnus Sundberg, sekreterare i Internationella stödgruppen för anhöriga och överlevande efter Estoniakatastrofen, sade när budet lades av försäkringsbolaget att det var ett mycket bra bud som översteg vad lagen kräver i Sverige och övriga berörda länder. – De anhöriga som mist någon med försörjningsbörda blir kompenserade fullt ut. Ester och andra balter blir kompenserade för sitt sämre socialförsäkringssystem, sade Sundberg. Förutom de överlevande finns nio kategorier med olika ersättningsnivåer enligt följande:

Grupp 1: Skadelidande som varit gifta med omkomna. De får 250 000 kronor och ett belopp som motsvarar den omkomnes årsinkomst multiplicerat med 1,8, dock lägst 150 000 och högst 1 miljon.

Ytterligare ersättning utgår om paret hade barn.

Grupp 2: Barn under 19 år som vid förlisningen blev föräldralösa. De erbjöds 500 000 kronor och 48 000 per år tills de fyller 19 år.

Grupp 3: Barn under 19 år som förlorat en förälder. De erbjöds 250 000 kronor och 9 600 per år tills de fyller 19 år.

Grupp 4: Barn som fyllt 19 men inte 22 år och som förlorat en eller båda föräldrarna. De erbjöds 75 000-150 000 kronor samt månatlig ersättning.

Grupp 5: Föräldrar som mist en underhållsskyldig. De erbjöds 75 000 kronor och ersättning för uteblivet underhåll.

Grupp 6: Vuxna som fick underhåll av den som omkom. De får ersättning för uteblivet underhåll.

Grupp 7: Föräldrar som mist barn. De får 75 000 per omkommen.

Grupp 8: I fall där en omkommen varken efterlämnar barn eller föräldrar erbjöds ersättning till mor- och farföräldrar, barnbarn och syskon med 40 000 kronor.

Grupp 9: Den som enligt svensk rätt är berättigad till ersättning på grund av anknytning till omkommen och som till följd av förlisningen lidit psykisk skada, kostnader eller annan skada än förlust av underhåll. Beloppet preciserades inte. Hans Borén/TT

17. Datum/tid: 1995-04-27 15:29:00

BÄTTRE SAMARBETE RUNT ÖSTERSJÖN BEHÖVS VISAR ERFARENHETER AV ESTONIAOLYCKAN

STOCKHOLM (TT)

Allt pekar på att det behövs ett mer utvecklat samarbete mellan länderna kring Östersjön både vad som rör sjöräddningen, helikopterinsatser, identifiering av olycksoffer och registrering av passagerare på färjorna.

Fler övningar, bättre kunskap om internationella regler och obligatoriska passagerarlistor krävs.

Erfarenheter från Estoniaolyckan redovisades vid ett seminarium på torsdagen.

Länspolisrådet Mikko Paatero, som ledde polisens arbete i Åbo, poängterade att Sverige och Finland bör vara vägvisare för övriga Östersjöländer så att alla arbetar efter samma regler. – Ovillkorligen måste det internationella systemet ändras så att det finns tillförlitliga listor på alla passagerare. Listorna skall upprättas när passagerna hämtar sina biljetter, underströk Paatero. – När vi gått igenom våra insatser kan jag inte se att vi behöver justera grunderna för polisens arbete. Det löpte friktionsfritt och ändamålsenligt. Det positiva överväger klart behovet av utveckling.

Kritiken gäller tiden mellan olyckan och larmet till polisen. Estonia sjönk finsk tid klockan 1.48. Polisen fick larmet kl 03.15. Ett sådant glapp i tiden skall inte behöva förekomma. Tiden måste förkortas.

TRE LIK FLÖT I LAND

Finländska polisens arbete är ännu inte avslutat. Överkriminalkommissarie Kurt Alopaeus i Åbo, ansvarig för bland annat identifieringen, saknar fortfarande uppgifter för två personer från Estland och en från Nigeria. – Dessutom har det tills i dag flutit i land tre personer, en i Estland, en i Finland och en i Lettland. De är ännu inte identifierade. Vi kan ännu inte säga om de kommer från Estonia. När temperaturen stiger i vattnet väntar vi oss att fler flyter i land. Det har vi beredskap för, sade Alopaeus. – Enligt min mening får vi aldrig veta hur många som egentligen omkom när Estonia förliste.

NYA VINSCHAR

Räddningshelikoptrarnas och särskilt ytbärgarnas utrustning, som sattes på hårda prov vid räddningsarbetet, kommer nu att förbättras. Till sommaren hoppas örlogskapten Agne Widholm, chef för helikopterdivisionen i Berga, att nya strålkastare kan tas i bruk. Till sommaren skall 16 nya moderna vinschar, som var och en kostar en miljon kronor, beställas från USA. Det tar några år innan de är installerade. – Vi behöver övningar tillsammans med övriga länder kring Östersjön, ansåg Widholm.

Dessutom efterlyste han numrerade räddningsflottar. Vid Estoniaolyckan söktes räddningsflottar igenom som redan var genomsökta.

Den grupp som på rikspolisstyrelsens uppdrag gjort en utvärdering av polisens arbete vid Estoniaolyckan rekommenderar en rad åtgärder för att förbättra beredskapen vid olyckor. Bland annat bör polisen, socialstyrelsen och räddningstjänsten ta initiativ till att det blir en enhetlig samverkan mellan de nordiska och baltiska länderna.

Lokala identifieringslag bör inrättas i Stockholm/Solna, Göteborg, Malmö/Lund, Uppsala, Linköping och Umeå, så att id- -arbetet effektiviseras.

Obligatoriska passagerarlistor anses nödvändiga på fartyg i kontinuerlig trafik på svenska hamnar. Gruppen kräver också att räddningstjänstlagen ändras så att kommunala eller statliga räddningsorgan är skyldiga att omedelbart meddela polisen, även om svensk polis i ett första skede inte är inblandad. Polisen fick veta om Estoniakatastrofen via nyhetssändningar i radio. Det är oacceptabelt.

Polisbyrån skall se till att rekommendationerna genomförs. Solveig Alpzén/TT

Datum/Tid: 1995-11-22 03:55:00

SVENSKA MYNDIGHETER DÅLIGA PÅ KATASTROFER

LINKÖPING (TT)

Sveriges beredskap att ta hand om stora katastrofer är dålig, anser rättsmedicinalverket.

Myndigheterna saknar till exempel förberedd organisation för omhändertagande, transporter, lagring och identifiering av omkomna.

Därför vill rättsmedicinalverket höja den så kallade ID- -kommissionens status, skriver Östgöta Correspondenten. Efter Estoniakatastrofen har en arbetsgrupp hos rikspolisstyrelsen arbetat fram en rapport om polisens arbete. Gruppen föreslår att identifieringslag inrättas i sju orter runt om i Sverige.

Redan nu finns ID-kommissionen med polistekniker, rättsläkare och rättsodontologer vilka kan rycka ut med kort varsel till katastrofer. Rikspolisstyrelsen vill att kommissionen utvecklas och har skickat förslag på remiss.

Rättsmedicinalverket anmärker i sitt remissvar på nuvarande brister: ID-kommissionen saknar budget för utveckling, träning och utbildning av personal och dess uppdrag är begränsat. Därför vill verket att ID-kommissionen får ansvar för att bygga upp en fungerande beredskap: – Vi vill att ID-kommissionen får bättre formell status och öronmärkt budget, säger generaldirektör Kurt Roos.